Ställ rimliga krav på skolmat

Livsmedelverket har kommit med nya råd kring vilken mat skolrestauranger ska erbjuda och vilka krav elever och föräldrar ska kunna ställa. Bland annat föreslår de att skolor bara ska erbjuda specialkost om barnet är allergiskt, eller har religiösa skäl. Specialkost på grund av en elev är kräsen eller själv gissar på en allergidiagnos ska inte vara ett alternativ.
Det är rimliga råd. Visst, det heter numera skolrestaurang och inte skolbespisningen. Men man ska inte misstolka restaurangterminologin. En normal restaurang har en betydligt större budget att röra sig mig med för att servera dagens lunch än de flesta skolbespisningar har.

I rättvisans namn är det inte sällan föräldrar som har orealistiska krav på vilken sorts mat skolan kan förväntas tillhandahålla och hur stor hänsyn som kan tas till elevens egen smak. Nya regler kring under vilka omständigheter man kan få specialkost kan i bästa fall hjälpa skolorna att säga nej till föräldrar med orimliga krav på barnens skolmat.
Jag arbetade som lärare en kort period och redan då var många elever missnöjda med skolmaten, trots att vi lärare tyckte den var utmärkt och serverades i en trevlig lokal.
En elev tyckte inte om husmanskost. En elev ville ha hamburgare och pommes frites till lunch. En lärarbekant fick ett brev där en förälder till en kräsen elev föreslog att eleven skulle få rikskuponger för att gå ut och äta sushi till lunch. Sådana behov kan skolor inte förväntas tillgodose. Så länge skolmaten är aptitlig och näringsrik är det fullt tillräckligt att ta hänsyn till allergier eller andra medicinska skäl till specialkost, samt religiösa skäl.

Det bör vara självklart att elever som vill ha gluten- eller annan allergianpassad kost ska visa läkarintyg. Varför skulle man inte vilja gå till en läkare och testa sig om man misstänker att man är allergisk?
Glutenallergi är ett synnerligen allvarligt tillstånd som kan vara livshotande. Om elever säger sig vara glutenallergiska kan det innebära att ytterligare åtgärder får vidtas för att säkra elevens hälsa. Att ha folk med glutenallergi som inte fått rådgivning av läkare är direkt hälsofarligt.
Det finns dessutom inga hälsofördelar med att undvika gluten för den som inte är allergisk, snarare tvärtom, så det finns inga hälsoskäl för en glutenfri diet. Skolor ska helt enkelt inte behöva räkna med dietflugor i budgeten. Vem vet vilket dyrt livsmedel som det blir populärt att äta om några år, som gör att elever börjar kräva att kosten ska anpassas efter den vanan? Specialkost utan gluten är dyrt och besvärligt för personalen.

Det är däremot ett bra förslag att det alltid ska finnas en vegetarisk rätt tillgänglig, så både vegetarianer och den som inte tycker om dagens kötträtt kan välja den i stället.

Livsmedelsverket avråder också från att skolbarn ska kunna köpa sötsaker på skolområdet. Som en person som existerade delvis på chokladbollar under gymnasietiden ska jag möjligtvis inte uttala mig om hur mycket socker skolbarn bör eller inte bör få äta. Men om inte annat kan kanske tjat om godispengar vara skönt för föräldrarna att slippa om det inte finns någon kiosk, särskilt de med knapp ekonomi.

×