Tyringe:Torkan har slagit hŒrt mot betesmarker och Œkrar. Balarna som i normala fall kan vara upp till 90 stycken lyser med sin frŒnvaro.
Ulrika Algothsson.

Torkan kräver nytänkande

Laholm Torkan plågar lantbruket. Uppgivenheten hotar. För att hjälpa bönderna att se vad som faktiskt kan göras i den kritiska situationen ordnas på torsdag ett inspirationsmöte.

LRF och Vallberga lantmän står bakom träffen i gamla linfabriken på Vallberga lantmäns foderfabrik i Hov.
– Det är fruktansvärt torrt i Laholm och det är stora problem att hitta foder till djuren, konstaterar Ulrika Algothsson, ordförande i LRF:s kommungrupp.
Det finns dock vissa saker bönderna kan göra åt problemet, men de hinner sällan diskutera detta eftersom alla ständigt har fullt upp med att skaffa fram det akut behövda fodret.
– Vi behöver tänka som vi inte brukar tänka, och se de möjligheter som trots allt finns, säger Ulrika Algothsson.

Situationen förvärras av att skörden förra året försämrades av för mycket regn. Förråden är alltså inte så fyllda som de borde ha varit.
– Vi behöver ett normalt år, vad det nu är, säger Ulrika Algothsson.
Hon vill inte vara negativ men kan se likheter med de svåra torkåren för 150 år sedan.
– Då utvandrade man till Amerika.

Det krävs insatser på alla plan och hon tycker att samhällets högsta nivåer har insett hur allvarligt problemet är: Jordbruksverket har gett tillstånd att skörda på trädesmark och kommunen släpper till gräs på sina grönområden. Regeringen, LRF och Jordbruksverket gav i måndags en presskonferens där de sade att Sverige hoppas få krisstöd från EU för att hjälpa bönder som drabbas av torkan, men att det ändå finns risk att många lantbruk slås ut.
– Om situationen fortsätter in i augusti kommer vi att ha ett rent krisläge i Sverige, sade LRF:s ordförande Palle Borgström där.
Han menade att läget nu är betydligt värre än vid den senaste svåra torkan, 1993.

Värst är bristen på djurfoder.
– Vi måste hålla igång alla magarna på idisslarna, säger Ulrika Algothsson.
Som en direkt konsekvens av att det inte finns foder planerar många bönder att reducera antalet djur. Det handlar inte om ren nödslakt, vilket görs av skadad eller sjuk boskap, utan om tidigareläggning av normal slakt av friska individer, för att de ska slippa lida av foderbristen. Det är främst kossor eller andra arters moderdjur slaktas tidigare än normalt.
Det finns dock problem med det. Den första tid som Ulrika Algothsson kunnat få för att skicka nötkreatur till slakt är i november.
– De slaktar i mån av efterfrågan. Att äta svenskt nöt- och lammkött är en därför en enkel konsumentåtgärd som hjälper bönderna. Även de offentliga köken kan ändra sina matsedlar så att de innehåller mer av dessa köttslag, säger hon.
Grisproduktionen påverkas inte på samma omedelbara sätt av torkan men kommer även den att drabbas på sikt.

På torsdagens inspirationsmöte ska man lyfta fram åtgärder som kan vidtas. Exempel på sådana är odling av foderraps och rajgräs samt spannmål för bete, som kan sättas in denna säsong, om det bara kommer regn.
– Det handlar då främst om råg som inte odlas mycket här, men som etablerar sig fort, säger Ulrika Algothsson.
Lennart Nilsson från LRF:s förbundsstyrelse kommer för att berätta om organisationens arbete med att påverka beslutsfattarna att ingripa mot torkan.

Algothsson betonar att träffen är öppen för alla typer av lantbrukare.
– Det pratas mest om foderbristen men även växtodlarna blir ju drabbade, säger hon.
Hon vill avslutningsvis förklara hur det sina håll kan vattnas på grödor.
– Det kanske ser konstigt ut nu när det är bevattningsförbud, men all bevattning vilar på miljötillstånd och vattendomar. Det är bra om alla vet det.
Hans Bengtsson