58 personer hade kommit till torsdagens årsmöte i Hishults byalag, vilket var en påtaglig ökning sedan förra året. Det tog plats i en ännu inte öppnad utställning på Hishults konsthallen. Stellan Sturesson, till höger, avslöjade under årsmötet varför sydhallänningar pratar som de gör.Foto: Hans Bengtsson
Byalagets ordförande Göran Svensson är mycket nöjd med Hishults föryngring, som bland annat tar sig uttryck i att Elin Gustafsson sitter som sekreterare.

Nya skolan väckte liv i Hishult

Hishult Den nya skolan stod klar 2014 och blev början på ett lyft för Hishult som har förstärkts av att byalaget för ungdomarnas skull har köpt det gamla biblioteket.

Byalagets årsmöte i torsdags samlade betydligt fler deltagare som förra årets. Flera av de närvarande var småbarnsföräldrar och vissa hade barnen med sig.
Ordförande Göran Svensson är mycket nöjd med utvecklingen.
– När jag flyttade hit för 28 år sedan var det inte mycket liv här. Det var mest pensionärer som gick och handlade. Nu är det unga familjer med små barn som dominerar trottoarerna, säger han.

Orsaken är uppenbar:
– Hade vi inte fått den nya skolan vet jag inte vad som skulle ha hänt med Hishult. Då hade det nog bara varit pensionärer kvar här, säger Göran Svensson.
Istället är både förskolan och skolan fulla.
Förmånliga huspriser är en konkurrensfördel mot kustområdet som Svensson gärna lyfter fram.
Det gamla biblioteket som köpts in med hjälp av en donation från Bror-Erik Nilsson ska i första hand användas av ortens ungdomar och kommunens fritidsledare har redan varit där några gånger med unga från trakten, berättar Görans Svensson.
Det röda huset mitt i byn rymmer också en lokal som kan användas av alla, till en kostnad av 100 kronor per dag. Det har visats intresse från pensionärer, en grupp mammor som vill ha någon stans att träffas och vägsamfälligheten.
Men nu ligger fokus på att renovera den andra av husets båda lägenheter, så att man kan hyra ut den också, och få in välbehövliga pengar.

Det faktum att orten föryngras betyder fler barn i den redan fulla förskolan och byalaget kommer att skicka en skrivelse till kommunen där man trycker på i frågan.
En pappa tog upp ett annat problem som tilltar med större befolkning. Det körs för fort genom byn.
– Hastigheten har sänkts till 40 men det är ju bara en skylt. Jag är bekymrad för mina små barn.
Han vill att byalaget arbetar för verkliga farthinder.
Enligt Göran Svensson är detta en het fråga för samtliga byalag och samhällsföreningar. Den diskuteras på de gemensamma träffar man numera har för att med starkare röst driva på i landsbygdsfrågor.
Han ser mycket positivt på att kommunen under våren ska rekrytera en landsbygdsutvecklare.
– Jag tror det blir ett lyft. Nu behöver vi fler företag så att folk också kan arbeta här.
Det finns industrimark som kommunen har styckat av, men byalaget har inte självt engagerat sig i att locka företag till orten, utan ser det som kommunens uppdrag.

Årsmötet avrundades med att LT:s tidigare tidningschef Stellan Sturesson berättade om dialekter och att det danska idiomet fortfarande präglar sydhalländskan, hela 360 år efter freden i Roskilde.
– Det är otroligt att ett språk kan leva kvar så länge trots att det pratas annorlunda runt omkring, sade han, och upplyste om att det det är på grund av danskan som vi byter ut t mot d, k mot g och y mot i eller ö, i dialektala ord.

Hur denna språkliga stabilitet står pall för den pågående föryngringen, där folk flyttar tillbaka och tar med sig de språkliga influenserna från studier och arbete på andra platser i landet liksom från resor jorden runt, återstår att se.