Hur förvaras mormor och morfar under till synes vårdliknande former på kostnadseffektivast sätt så att det vid årets slut uppstår en vinst som också ger utrymme för rejäla bonusutbetalningar på chefsnivå?
För Caremakoncernens entreprenörer inom äldrevården i Vällingby och Järfälla var detta uppenbarligen kärnfrågan under flera år.
Så här omsattes affärsidén i praktiken:
Ledningen gav order om att brister inte skulle dokumenteras. Sängar som gick sönder ersattes inte – en pensionär fick sova på golvet i flera månader. Tvål, toaletter, handsprit och hushållspapper saknades ofta. Toaletterna smutsade igen sedan städerskorna försvann i en omorganisation och rengöring, lampbyten med mera plötsligt skulle utföras av den vårdpersonal som inte ens ansåg sig hinna med sin egentliga arbetsuppgift att just vårda de äldre.
I affärsidén ingick självklart att mörka ovanstående missförhållanden, för att inte tala om den gravare vanvård som blev följden, genom uppfinningsrika snabbinsatser.
Så här berättar en anställd för Dagens Nyheter:
"Dagen före hälsoinspektörens föranmälda besök i år dundrade en hel armé av städerskor in på Tallbohov. Utrymmen dammsögs och skurades och tvål, handsprit, toalettpapper och handskar fylldes på i pensionärernas rum."
Sjuksköterskor säger till DN att ledningen systematiskt ifrågasatte varenda ordination som kostade pengar, att de nekades de nödvändigheter som behövs för att bedriva en säker vård.

Nej, en sjuk mormor är i allmänhet ingen lönsam affär. Om man inte gör henne till det. Och för ett så kallat vårdföretag som har ägarnas uppdrag att ge en större avkastning än vad som är normalt i privata företag som verkar på en äkta konkurrensutsatt marknad så är det framför allt personalkostnaderna som måste hållas nere.
Även om vittnesmålen från Carema också talar om en närmast hysterisk kostnadsjakt på allt från toalettpapper till tvål.
Vad en senildement mormor kan råka ut för på ett privatägt vårdhem med den typen av affärsidé, ledning, ägarskap och med anställda som ännu inte är fullt ut lagligt skyddade mot sina arbetsgivare om de skulle våga slå larm ger Carema ger en aktuell ingång till.
Men vårdskandaler förekommer väl även i den kommunala äldreomsorgen?
Absolut. Också här har hårt driven kostnadsjakt, dålig organisation, dåligt utbildad personal och bristfälligt ledarskap samverkat till ibland katastrofala följder.

Men vi har nu nått den punkt då politiker på alla nivåer måste ställa och besvara frågan:
Om vården av äldre är en så avgörande fråga om människosyn, mänsklig värdighet och medicinsk etik som den visat sig vara, vad har då höga kortsiktiga avkastningskrav hämtade från riktiga marknader, inklusive vinstmaximeringstänkande och groteska bonuskulturer här att göra?
Om någon vill göra pengar på mormor så får de väl göra det när hon ännu är så frisk så att hon kan välja den vara eller tjänst hon vill eller välja att inte välja alls.
@Byli.8.init:Håkan Hermansson (S), journalist och samhällsdebattör.