WAPNÖ. Miljödebattören Björn Gillberg satsar på att utvinna metanol.
På 80-talet avslöjade han Fermentabluffen och har under flera decennier profilerat sig inom miljöfrågor. Bland annat har han gjort sig känd för att uppmärksamma miljö- och hälsorisker i vår vardag.
Nu är Björn Gillberg intresserad av att utveckla alternativa bränslen och vill börja utvinna metanol i de svenska skogarna.
Ett fyrtiotal åhörare har samlats på Wapnö gård för att lyssna på Björn Gillbergs föreläsning. Han talar bland annat om vilken skillnad det är på att vara intresserad av miljöfrågor idag och för några decennier sedan.
– Att på universitet på 60-talet tala om problem med nitrat och bekämpningsmedel var som att svära i kyrkan, säger Björn Gillberg och tillägger att det har skett ett viktigt paradigmskifte när det gäller miljöfrågor.
Dock är det fortfarande svårt att få gehör för sina åsikter, även för en känd miljödebattör som han själv.
– Det tar 30 år innan något slår igenom. Först befinner sig människor i en förnekelsefas, sedan förlöjligas forskare men sedan sker en kursändring, säger Björn Gillberg.
– Kommer ni ihåg flygbesprutning med hormoslyr? frågar han åhörarna.
Alla i publiken nickar igenkännande.
– Det bekämpningsmedlet visade sig vara fullt av cancerframkallande dioxiner men i början sågs det som ofarligt, säger han.
Oron för att även dagens människor utsätts för miljörisker utan att vara medvetna om det, finns där ständigt.
– En gång i tiden försvarade människor DDT. Är vi klokare idag? Jag är inte så övertygad om det. Samhället måste vara lyhört, säger Björn Gillberg.
Idag är han engagerad i framställningen av det som han anser är framtidens bränsle; metanol.
– Jag har propagerat för metanol i 30 år men först nu har det blivit en omsvängning i ämnet, säger Björn Gillberg.
För drygt tio år sedan grundade han företaget Värmlandsmetanol AB för vilket han nu är vd.
Företagets grundidé är att genom förgasning av skogsråvara utvinna metanol.
En fabrik för ändamålet är planerad och kan bli världens första fabrik för klimatanpassade fordonsbränslen.
– Fabriken är tänkt att stå klar 2013. Just nu väntar vi på miljötillståndet som vi räknar med att få nästa år, säger Björn Gillberg.
Satsningen på metanol förklarar Björn Gillberg med att det saknas andra gångbara bränslealternativ.
– Den svenska jordbruksmarken räcker inte till för att producera tillräckligt med etanol för att klara motorförsörjningen. För det skulle skörden behöva vara tolv gånger mot vad den är idag, säger han.
Rapsoljan, som i miljödebatter nämns som ett alternativt bränsle, ser Björn Gillberg inte heller som ett hållbart alternativ.
– Även där är arialerna för begränsade. Rapsoljan skulle bara vara en droppe i havet, säger han.
Att just metanol är gångbart som alternativt bränsle tvivlar Björn Gillberg inte på.
– Metanol är den enklaste av alla alkoholer men det är högoktanigt och brinner effektivt i motorerna, till och med i jämförelse med bensin, säger han.
Dessutom är Sverige bättre lämpat för framställning av metanol jämfört med etanol. Den svenska skogsarealen är nämligen större än motsvarande för åkermark.
– Varje land måste anpassa sig efter de egna förutsättningarna för att utvinna alternativa bränslen, säger Björn Gillberg som tillägger att det finns goda förutsättningar att utnyttja den svenska skogsmarken till metanolframställning.
Metanol är inte nytt som bränsle. När Sydafrika inte fick importera bensin under apartheid-
styret producerades metanol som bränsleersättning.
Kina har under de senaste åren gjort stora satsningar på metanolproduktion.
– Varför har man inte utnyttjat metanol i Sverige tidigare? frågar en manlig åhörare ur publiken.
– Det är en följd av svensk jordbrukspolitik. Det fanns en tid då det fanns ett överskott av spannmål. Då producerades istället etanol men nu är vi på väg in i en situation där man börjar se etanolets begränsningar, säger Björn Gillberg.
Metanol är, precis som bensin och diesel, giftigt. Ändå hävdar Björn Gillberg att metanol är mer skonsamt ur miljösynpunkt.
På sitt företags hemsida argumenterar han att explosionsrisken är mindre samt att metanol, till skillnad från bensin, kan släckas med vatten.
– Utvinningen är också en sluten cirkel. De enda restprodukterna vid förgasningen, förutom kylvatten, är bottenaska och mineraler som ska tillbaka till naturen, säger Björn Gillberg som hoppas att metanol slår igenom som bränsle. I förlängningen tror han att metanol ska kunna ersätta bensin som det vanligaste bränslet.
– Många bensinbolag är intresserade, säger han och nämner EU:s klimatmål för 2020.
Då ska tio procent av bränslet i Europa vara biogasgenererat vilket kommer att öka efterfrågan på alternativt bränsle.
– För en gång skull är EU min vän, säger Björn Gillberg och skrattar.
Laholms kommun har en enorm naturtillgång – Sveriges längsta sandstrand. Dyner och strandängar följer den mjukt rundade Laholmsbukten i 12 kilometer. En inbjudande miljö för sol och bad, men också för naturupplevelser, rekreation & motion.
Problemet
…är att det är tillåtet att köra och parkera motorfordon på stranden. Det medför stora negativa konsekvenser för alla som söker avkoppling och naturupplevelser men också för möjligheterna att utveckla Laholm som turistmål och vända den negativa befolkningsutvecklingen.
Strandmiljö Laholm arbetar för en naturlig strand och har förslag på lösningar som kan göra den lätt att nå för alla besökare – med eller utan bil.
Vi arrangerar också vandringar och exkursioner, både i egen regi och tillsammans med andra föreningar och organisationer.
Hemsida: www.strandmiljolaholm.se
Kontaktperson: Gunvor Petersson
Adress: gunvor.petersson@strandmiljolaholm.se

Missa inte vår kompletta tv-guide!
Alla föreningar »