Nästa projekt kan mycket väl vara en utställning om just Laholm.
Det lagas frukost hemma i föräldrarnas kök i Laholm. Fil och smörgås. Svenskt så det förslår och något Anna Mårtensson saknat under sina år utanför landets gränser.

Först ett sabbatsår i Spanien, sedan fyra år på en fotoutbildning i New York med en Bachelor of Arts in Photography som slutresultat. Och slutligen ett år till i New York där hon försökt slå sig in i den minst sagt tuffa branschen som modefotograf. För det är där hennes intresse i huvudsak ligger.

– Jag har jobbat på att utöka min portfolio, få bilder att visa upp. Anordnat egna fotografering med modeller, smink och allt runtomkring. Sedan har jag arbetat som assistent åt Kenneth Willardt, en dansk fotograf som arbetar där och då är det verkligen ett 8-23-jobb, berättar hon.

– Det har även blivit några frilansjobb. Man måste vara väldigt social och skapa kontakter för att kunna få in en fot.

Hennes bilder känns avskalade och stilrena. Något hon eftersträvar.
– I USA brukar folk beskriva min stil som nordisk. Jag jobbar mycket med naturligt ljus och vill ha enkla och stilrena bilder.

Modebranschen verkar vara ganska tuff?

– Det värsta är nog stressen. Stressen och pressen. Speciellt nu i början innan man har gjort sig ett namn. Studiohyran kostar mycket pengar, modellerna ska ha lön och övertid är verkligen inte att rekommendera. En dags fotografering är som att bestiga ett berg. Samtidigt märker man att magasin och andra som köper in bilder har dragit ner på budgetarna. Det syns. Kvaliteten har verkligen blivit sämre bara under det senaste året och jag tycker inte att det behöver vara så. Man försöker ju alltid göra ett så bra jobb som möjligt.

Men inget är för evigt och Anna Mårtenssons uppehållstillstånd i USA har precis gått ut. Sedan en tid tillbaka är hon i Laholm hos föräldrarna igen.

– Det har varit trevligt att ha lite sommarlov, att ta det lugnt. Lära känna sina föräldrar igen, jag har ju inte bott hemma sedan jag var 14 år och snart fyller jag 25, men det får inte bli för länge.

Det verkar onekligen ligga något i det. Väskan håller redan på att packas. 45 minuter efter att intervjun går mot sitt slut så beger hon sig till Stockholm.

– Jag ska se hur landet ligger. Åka runt till olika tänkbara arbetsgivare och visa upp vad jag gjort och vad jag kan. Och hinna med att träffa lite kompisar också, säger hon.

Men framtiden är trots allt oklar. Troligtvis Stockholm. Kanske någon modestad i Europa.

– Eller så reser jag tillbaka till New York igen. Om jag saknar staden för mycket. Jag blir nervös över att det är så tyst här, där hörde man alltid något. Jag måste ha musik på för att kunna somna här i Laholm. Och jag drömmer på engelska och det känns jättekonstigt att prata i telefon på svenska. Bara att presentera sig. Jag håller nästan på att säga Anna Martensson, med amerikansk brytning.

Det märks onekligen att 24-åringen tillbringat sina fem senaste år i USA. Hon letar efter de svenska orden och slänger sig då och då med engelska uttryck.

Så framtiden är alltså tämligen oviss. Men att laholmarna ska få se hennes bilder är inte helt otänkbart.

– Jag håller på och spånar lite på att sätta ihop en utställning och försöker hitta en, location, vad heter det, utställningslokal. Det kommer nog bli bilder på Laholm blandat med mina modebilder.