Laglig marijuana en revolution

6

Av Karl Vicktor Olsson/TT 30 JULI 10.18

UTRIKES. Om Kalifornien legaliserar marijuana skakas världens narkotikapolitik i sina grundvalar. Stora skatteintäkter hägrar för den fattiga delstatsregeringen.

Men hur ska resten av USA reagera, för att inte tala om de våldsamma mexikanska karteller som i dag dominerar marknaden?

De kaliforniska väljarna, trötta på delstatens usla finanser och vana vid ett utbrett marijuanabruk, har makten i sina händer. I november ska de i en folkomröstning ta ställning till Proposition 19, ett förslag som kan göra bruk och innehav av mindre mängder marijuana lagligt för alla som fyllt 21.

Blir det ja öppnas dammluckorna för beskattningsbar kommersiell odling, marknadsföring och försäljning, allt efter lokala kommunfullmäktiges tycke och smak. Delstatens revisorer säger att en skatt på lite drygt tio kronor per gram skulle ge delstaten intäkter på över tio miljarder kronor om året.

Enligt många förespråkare skulle en legalisering också stoppa en i dag djupt diskriminerande och polisiärt dyr praxis, där minoriteter i mycket högre grad än vita hamnar i fängelse för marijuanainnehav.

Samtidigt skulle FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som sedan 1961 har utgjort grund för ett världsomspännande förbud mot cannabis, tilldelas ett hårt slag.

Senast konventionen debatterades, vid FN:s specialsession mot narkotika i Wien för drygt ett år sedan, var kraven på reform och liberalisering hårdare än någonsin från en lång rad europeiska och latinamerikanska länder. Den nolltolerans som hittills regerat överlevde mötet, men om Kalifornien — världens åttonde ekonomi — byter spår blir läget sannolikt ett annat för förbudsförespråkare som Sverige vid nästa möte 2019.

Eller så står då förbudslinjen starkare än någonsin. Det jättelika experiment som ett kaliforniskt ja skulle sjösätta är sannerligen inte fritt från riskmoment. Hur ska exempelvis USA:s övriga delstater förhålla sig?

Den delstat som uppfann den berömda amerikanska bilkulturen kommer då att ha öppna motorvägar till en marknad värd miljarder bara inom USA:s gränser. Frågan är om dessa delstater i det läget finner det mödan värt att upprätthålla sina förbud.

En nyligen genomförd studie av Rand Corporation, refererad av Reuters, räknar med att en legalisering kommer att driva fram kraftiga prissänkningar. Högpotent marijuana kan bli så billig som 15 kronor per gram, även inklusive skatt, jämfört med dagens nivå i Los Angeles på upp till 140 kronor grammet.

Med sådana priser skulle odlare i Kalifornien med lätthet konkurrera ut såväl de mexikanska kartellerna som övriga producenter och säljare aktiva i USA.

Hur de mexikanska karteller som i dag är inblandade i ett ytterst blodigt krig med Mexikos statsmakt ska reagera är ett annat frågetecken. Ingen vet i dag om de kommer att släppa sina miljoninkomster och koncentrera sig på andra droger, eller ge sig in på den lagliga marknaden.

- Kartellerna har redan distributionslinjerna. De har affärsrörelserna. De har produkten. Det enda som kommer att hända är att de får en laglig drog att sälja, kommenterar Glenn Walsh, ledande narkotikapolis i Los Angeles, till Reuters.

Ett av de viktigaste argumenten för många av delstatens invånare är dock moraliskt.

- Det stora för mig är att få ett slut på förbudstiden, och få ut folk ur fängelse som inte hör hemma där, minska våldet, få resurser över för bättre skydd från polisen och återskapa respekt för lag och ordning, säger Richard Lee, grundare av Oaksterdamuniversitetet och initiativtagare till Beskatta cannabis-rörelsen som drivit fram folkomröstningen.

Den linjen ställer också den högst respektabla svarta medborgarrättsrörelsen NCAAP:s kaliforniska sektion upp på.

- Det här handlar om medborgarrättsfrågor. Det är dags för myndigheterna att sluta använda min samhällsgrupp till att befolka fängelserna för så ringa förseelser som innehav av en joint, sade sektionens ordförande Alice Huffman nyligen i ett uttalande som fått både kritik och stöd.

      Tipsa en vän