Feodal kvarleva får adeln att leva gott

Av Mikael Ankarvik 9 NOVEMBER 2009 00.09 (UPPDATERAD 14.49)

Strax norr om Lund breder en av norra Europas största sammanhängande jordegedomar ut sig.

Här är det baron Nils Gyllenkrok som regerar. Egendomen som innefattar Björnstorps och Svenstorps slott har han övertagit från sin far Thure-Gabriel Gyllenkrok. Nils Gyllenkrok hoppas att äldste sonen Axel ska ta över, något som sannolikt kommer att ske, trots att Nils Gyllenkrok i egentlig mening inte äger marken. Det är nämligen ett fideikommiss, en feodal och påfallande orättvis kvarleva som svävar någonstans mellan offentligt och privat ägande.
Fideikommisset går i arv från far till äldste sonen oskiftat. I strid mot ärvdabalken har varken hustru, döttrar eller yngre bröder arvsrätt. Innehavaren av fideikommisset, fideikommissarien, är att likna vid en förvaltare som har rätt till inkomsterna från egendomen.

I de flesta länder har man avskaffat fideikommisset, men i Sverige, skriver Björn af Kleen i sin redan omdebatterade bok Jorden de ärvde, kan Gyllenkroks och andra fideikommis, Trolle-Ljungby öster om Kristianstad till exempel, leva gott på vad egendomarna ger.

Gyllenkrok sitter inte bara på 2 400 hektar prima jord, han kan dessutom hyra ut 143 fastigheter. Det syns i plånboken. 2006 hade Thure Gabriel Gyllenkrok 60 miljoner på banken, Nils Gyllenkrok 20 miljoner och hans bror Gustav Gyllenkrok 10 miljoner. På Trolle-Ljungby sitter greve Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister och hans hustru Alice Trolle-Wachtmeister på en förmögenhet på 691 miljoner.

1964 trädde emellertid en avvecklingslag i kraft, vilket innebar att fideikommisset skall upphöra då innehavaren dör. Då ska ärvdabalken råda. Men det finns kryphål. Fideikommissarien kan ansöka om att fideikommisset förlängs ytterligare en generation.

Från fideikommissen hävdar man att underhållet av fastigheterna och landskapet kräver att egendomen hålls ihop. Som regel hävdas det kulturhistoriska värdet. Något som berörda myndigheter bredvilligt ställt upp på, åtminstone sedan Kulturarvsutredningen 1994.

Utredningen, som ironiskt nog gjordes av en socialdemokrat – af Kleen visar att det finns förståelse mellan godsägarna och socialdemokraterna - innebar en politisk kovändning. Här hävdas att det finns ett "kulturhisoriskt värde i en ägarkontinuitet". "Det låter som en k-märkning av enskilda släkter", skriver Björn af Kleen.

"Jorden de ärvde" ger en intressant och angelägen inblick i förhållanden som jag trodde enbart rörde kungafamiljen. Bilden av de vittrande slotten och fattiga adelssläkter har varit framgångsrik. Inte bara när det gäller att övertyga allmänheten. Fideikommissnämnden, som utreder om fideikommiss ska förlängas, tycks även hysa denna uppfattning. Grevar och baroner som håller de historiska kulturvärdena vid liv framstår ofta som hjältar.

Björn af Kleen bär själv på ett adligt namn, något han enligt riddarhusets patriarkala regler inte har rätt till. Namnet har han nämligen ärvt från sin mor. Och det är med tydlig indignation han gett sig uppgiften att beskriva "...denna regelvidriga form av egendom" och dess "bullriga miljonärsbönder".

Han besöker godsen, umgås med ädlingarna och försöker återge bilden av en välmående adel och hur deras självsyn och värderingar ser ut. Fortfarande finns det adelsmän som iklär sig rollen som bygdens patriarker. Här finns förhållanden, som på Erstavik utanför Stockholm, där fideikommisset skapat intriger värdiga en J R Ewing.

Kanske har Björn af Kleen med sitt namn fått intervjuofferen att lätta på garden mer än vanligt. För att komplettera bilden berättar Björn af Kleen om internatskolan Lundsberg och den för bördsadeln och den finansiella eliten så viktiga jakten.
Han beskriver den mäktiga lobbyorganisationen Sveriges jordägarförbund som i sin tur är anslutna till ELO, European Landowners Organisation. Den senare ser till att de stora jordägarnas intressen tas tillvara i EU.
Inte helt överraskande får de största godsen också störst odlingsbidrag. 2008 kunde Nils Gyllenkrok på Svenstorps slott kamma hem 6,8 miljoner.


Boken

Boken: Jorden de ärvde
Författare: Björn af Kleen
Förlag: Weyler

Twitter   Facebook   Pusha   Tipsa Tipsa en vän
Skriv kommentar Kommentarer
FLER NYHETER PÅ
Bertil Johansson med det annorlunda valmanifest som landar hos kommuninvånarna på tisdag. FOTO:Ulf Matson

Valmanifestet det blir bråk om

Satirteckningar blir deras vapen Kommentarer 1 kommentar
Nicki Hagström får ofta vänta på bussen mellan hemmet utanför Våxtorp och skolan i Laholm.Foto: Hans Bengtsson

Stort missnöje med nya skolskjutsarna

Politiker begär att Länstrafiken åtgärdar förseningar
Catarina Dahlöf, landstingsdirektör, och blivande regiondirektör, berättar om kampanjen som ska ge hallänningarna kunskap inför valet till regionfullmäktige.  

Vill visa vikten av att välja

Satsar 700 000 kronor på information om nya Region Halland inför valet.
Bandykamperna mellan Sjöalt och Oskarström är klassiska och nu ser det ut som om kommunens bandyentusiaster kommer att få se bandy i Sjöalt i vinter också. FOTO: Linda Weinstock/Arkiv

Bandyn lever i Sjöalt i vinter

Turerna har varit många men bandyentusiasterna i kommunen kan vara lugna.Det blir bandy på Sjöalts konstgjorda damm i vinter också om vädret tillåter.Vad som händer sedan är däremot osäkert.
- När vi började höll arbetet med den nya fritidsgården på och New City Laholm fick stipendium av kungen. Det var en morot att vi var så rätt i tiden, tycker Caroline Ugglesjö och Minela Secic som skrivit en uppsats om integration i Laholm. Foto: Hans Bengtsson

Uppsats tog dem över gränsen

Integration är inte bara temat för deras uppsats. Det är också ett ord som beskriver vad uppsatsförfattarna genomgått under arbetet.
Efter DM-semifinalvinsten mot HBP i mars har väntan på finalen mot Team Drott blivit lång. I kväll är det dock dags, och för HK Hök blir det samtidigt säsongens första match.Foto: Fredrik Torstensson/Arkiv

Hök rivstartar med DM-final

På fredag är det äntligen dags.
Roland Gottfridsson, Erling Cronqvist och Lena Olofsdotter tror på kommunens chanser att utses till årets Matlandethuvudstad. Foto: Lars-Åke Englund

Laholm tävlar i Eskil Erlandssons projekt

I elfte timmen skickade Centern i Laholm, genom Lena Olofsdotter, in en ansökan om att bli årets Matlandethuvudstad.