SD firade 30, utan historiska återblickar. Foto: TT

Starten in­get att fira

Nej, bil­dan­det för 30 år se­dan, den 6 feb­ru­a­ri 1988, var in­get som togs upp som nå­got att vara stolt över, när Sverigedemokraterna firade 30-årsjubileum i lör­dags. Par­tiets förste par­ti­le­da­re An­dre­as Klar­ström var inte in­bjuden och nämndes inte alls. Han var na­zist och en av de med­lemmar i den ra­sis­tiska or­ga­ni­sa­tionen Be­vara Sverige Svenskt, BSS, som bildade par­tiet.
Inte hel­ler hedrades SD:s förste re­vi­sor Gustav Ekström med en tyst mi­nut. Han var en ti­digare SS-man som svurit tro­het till Hitler un­der andra världs­kriget, men det var in­get pro­blem för SD:s led­ning när par­tiet bildades. Det var inte för­vånande efter­som mer än hälften av SD:s par­ti­sty­rel­se­le­da­möter de första åren hade en kopp­ling till na­zis­tiska or­ga­ni­sa­tioner el­ler ak­ti­vi­teter.
Så var lä­get när den unge Jim­mie Åkesson blev ak­tiv i par­tiet 1995 och bildade en SDU-avde­lning med hjälp av Tina Hallgren Bengtsson från Höör, som året ef­ter lämnade SD för Na­tio­nal­so­cia­lis­tisk front.
Men Jim­mie Åkesson slår ifrån sig allt an­svar. ”Jag har ald­rig träffat An­dre­as Klar­ström”, svarade han SVT när han fick frå­gor om hur han ser på den­nes na­zis­tiska bak­grund. Och ”jag vet inte om vi har ett an­svar” svarar han Dagens Nyheter i en lång in­ter­vju om SD:s po­la­ri­serande po­li­tik.
Det är ett ty­piskt svar från Åkesson. Han tar in­get an­svar för vad hans kam­rater i par­tiets led­ning säger, än mind­re för vad med­lemmarna gör. Inte hel­ler för att han gick med i ett par­ti med ra­sism i par­ti­pro­grammet och med en ti­digare na­zist som par­ti­le­da­re.
I dag gör SD sig av med na­zister som fort­fa­ran­de dyker upp i par­tiet på för­tro­en­de­upp­drag. Den öppna ra­sismen har städats bort ur par­ti­pro­grammet. Men par­tiet har inte gjort upp med sin bak­grund, och där­för var det i stort sett tyst om starten när 30-års­ju­bi­le­er firades.
Ändå är hu­vud­am­bi­tionen för Jim­mie Åkesson nu att par­tiet ska fram­stå som ett tänk­bart re­ger­ings­al­ter­na­tiv och så små­ning­om bli stats­bä­ran­de. Med par­tiets förnekelse av sin historia känns det som ett hot.

×