Maivor och Lennart Aronsson är rastmormor och rastmorfar på Parkskolan. Foto: Hans Bengtsson

”Morföräldrar” gör rasten tryggare

Laholm

– Idag fick man klä på sig bra, sade Maivor Aronsson, som tagit på sig rollen som rastmormor, när LT träffade henne på den kylslagna skolgården där också hennes man Lennart Aronsson fanns på plats. Den senare är följaktligen rastmorfar.
Båda är pensionärer och ställer upp ideellt. När det före jul skrevs mycket i tidningarna om hur bråkigt och oroligt det var på Parkskolan bestämde de sig för kontakta skolans rektor, Magnus Bergkvist, Han tog emot hjälpen med öppnar armar och gav dem efter intervju och inhämtande av utdrag ur belastningsregistret klartecken att vistas på skolgården på rasterna. De har fått varsin klargrön väst som visar att de har rätt att vara på skolgården, och att de är några som barnen kan vända sig till.

De började med att gå till alla klasser i årskurs 4 och 5 för att presentera sig.
– Det har varit en intensiv period. Vi vill att de ska lära känna oss, och det har verkligen blivit positivt. Om någon av oss inte är med kommer de fram och andra var den andre är, säger Maivor Aronsson.
De har ambitionen att en av dem eller båda två ska vara på skolan någon av rasterna varje dag.
– Vi är pensionärer och även om jag driver eget företag så har vi tid till detta också, sade Lennart Aronsson.
Han gick själv på Parkskolan på 1950-talet och barnen har frågat hur det var att gå där då; om det behövdes rastvakter då, och vad de lekte för lekar.
– Nog förekom det oroligheter då också, men då var det man mot man och när det ene gav sig var det över, inte som nu att en grupp på 3-4 personer kan ge sig på en ensam person.
Lekarna var i stort sett de samma som nu.
– Vi spelade mycket boll, hoppade hage och sådant, minns Lennart.
Han och Maivor tror det är bra att det finns flera olika generationer på skolan. De tror också det är positivt för barnen att det finns någon där som inte tillhör skolan, ifall de vill prata om något jobbigt.
När de har varit på skolgården har de upplevt den som en lugn och trevlig plats.
– Nog gruffas det lite ibland, men det tillhör ju att växa upp, säger Maivor Aronsson.
Det ger dem själva mycket att umgås med barnen.
– Man får bjuda på sig själv. Jag är ibland med och spelar boll men det dröjer ju inte länge innan man åker ut ur lekarna, säger hon och skrattar.

Lennart och Maivor Aronsson är de facto mormor och morfar åt barn på Parkskolan och de har även barnbarn på Glänninge- och Lagaholmsskolan. Men de tycker det är viktigt att hjälpa till i skolans värld, även för andra barn.
– Det känns bra om vi med vår närvaro och livserfarenhet kan vara ett lugnande stöd för alla barn på skolan, säger Lennart Aronsson.
Eleverna får gärna kalla dem mormor och morfar.
– Men en kille sade att han inte ville ha fler mor- eller farföräldrar, berättade Maivor.
– Då sade jag att de gärna får kalla oss för Maivor och Lennart också, sade Lennart.

Han tycker det vore bra om fler mor- och farföräldrar kan vara med på skolgården. Då skulle det kunna vara en rast-mormor/morfar/farmor/farfar på många raster.
– Vi har sett att det är många elever från andra kulturer här, och det vore jättekul om deras far- och morföräldrar kunde komma hit. Det vore spännande för barnen att lära känna dem också, säger Lennart Aronsson.
(Den som är intresserad av att engagera sig kan kontakta skolans rektor Magnus Bergkvist.)

Lennarts och Maivors gröna är inte de enda färgstarka västar som syns på skolgården. Skolans personal har gula och fritids har blå.
Maivor och Lennart Aronsson har förståelse för att kommunen har svårt att hitta tillräckligt med lärare och annan personal, och är bara glada för att kunna hjälpa till.
– Det är inte kommunens fel att det råder lärarbrist eller att det inte finns tillräckliga resurser. Det är ett nationellt problem, säger Lennart Aronsson.
– Ja vi ser positivt på att vi har får komma hit på rasterna och lära känna barnen, säger Maivor Aronsson.
– Och om problemen har retts ut om ett halvår och vi inte längre behövs, då är vi glada för att vi fick hjälpa till när det var jobbigt. Belöningen är all positiv respons vi fått från elever, lärare och föräldrar, säger Lennart Aronsson.

×