Parkskolan behöver större resurser för att komma till rätta med problemen, anser kontaktpolitiker. Arkivbild
Lennart Svensson sitter längst till höger bland dessa lokala vänsterpartister. Han anser att politiken har sviktit Parkskolan. Arkivbild
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Maria Bronelius (C) säger att kommunstyrelsen inte kunde ge hennes nämnd mer pengar i årets budget för att kompensera för lärarnas höjd löner. Arkivbild

Anser att politikerna har svikit Parkskolan

Laholm Parkskolans problem med stökiga elever har varit kända i ett par år. Lennart Svensson (V) är en av barn- och ungdomsnämndens kontaktpolitiker för Parkskolan.
– Från politiskt håll har man svikit Parkskolan, anser han.

– Man borde har gått in med resurser, som man gjorde i Knäred, säger Lennart Svensson.
I Knäred löste man för några år sedan problem med bråk och trakasserier med att bland annat öka antalet vuxna i klassrummen. Nu ligger konflikterna på en mer normal nivå i Knäred, anser Svensson.
Man bytte också skolans ledning för att få bukt med situationen där.
Det senare är inget Svensson föreslår men han anser att det behövs större resurser till skolan och han tror sig, trots skilda politiska hemvister, dela den uppfattningen med de båda andra kontaktpolitikerna, Angela Magnusson (M) och Anna Nylander (SD).

Lennart Svensson tror att dubbelbemanning i klassrummen skulle råda bot på åtminstone en del av Parkskolans problem.
Elevhälsan måste också förstärkas, menar vänsterpartisten.
Men många av dispyterna och konflikterna utspelas på raster och vid förflyttningar mellan klassrum, matsal och idrottshall.
– Det leder till mycket arbete med konfliktlösning för all personal, säger Svensson.
Ett annat problem är att skolan är för trång. Det ska lösas med Nya Glänningeskolan, som började byggas tidigare i höst. Den skulle ha stått klar under 2018 men öppnandet skjuts fram ett år på grund av att ingen först ville bygga skolan.
Svensson tror att det finns en beredvillighet inom barn- och utbildningsnämnden att satsa pengar på att få ordning på Parkskolan.
– Men det är svårare utanför nämnden där man lägger andra perspektiv på hela kommunens ekonomi. Men man måste agera skyndsamt nu, säger Lennart Svensson.

Barn- och ungdomsnämndens ordförande Maria Bronelius (C) säger till LT att hon kommer att besvara brevet från den bekymrade förälder som LT berättade om i tisdags.
Vad ekonomin anbelangar nämner hon att det går det att söka särskilt stöd för enskilda elever som har extra kostsamma hjälpbehov. Men det hjälper inte alla.
Ett problem är att lärarnas löner ökar snabbare än elevpengen, som är det redskap politikerna har gett rektorerna för att att bemanna sina skolor.
– Elevpengen urholkas och varje lärare blir dyrare, säger Maria Bronelius.
Att rektorerna får mindre för skolpengen beror på att nyanställda lärare som flyttat hit från andra kommuner vanligen får högre lön än de pensionsavgångar de ersätter. Detta är ett etablerat sätt för bland annat lärare att höja sin lön.
Det statligt finansiera lärarlönelyftet bidrar också till att även lärare vars löner inte direkt ökas av lärarlönelyftet successivt blir högre.
Löneglidningen resulterar i färre vuxna inom skolan.
– Och Magnus (Bergkvist) har haft otur med många pensionsavgångar och lärarbyten på Parkskolan, säger Maria Bronelius.

Bun tog upp problemet i sin nämndsplan och ville ha mer pengar i budgeten för att täcka kostnadsökningen.
– Men kommunstyrelsen kunde inte ger mer i år, säger Bronelius.
Som LT skrev i går har Parkskolan nu 80 fler elever än för fem år sedan utan att Elevhälsans resurser ökat. (Elevhälsan erbjuder specialpedagoger, kuratorer och skolsköterskor.)
Enligt Bronelius kan rektorer kompensera denna brist genom att använda elevpengen till att anställa specialpedagoger, men då förbrukar de pengar som kunde användas för att anställa lärare och annan skolpersonal.
Hon har ännu inte hunnit prata med barn- och utbildningsnämnden om brevet som alla fullmäktigeledamöter fick sent i söndags kväll, men saken togs upp på Centerns gruppmöte i måndags kväll.
Bun-ordföranden har ingen klar uppfattning om vad som behövs för att råda bot på Parkskolans problem.
– Jag är varken pedagog, specialpedagog eller skolpsykolog, men jag tror det behövs en massa olika typer av insatser, och jag tror att de redan är på god väg.
Hon ger sig dock ändå inte på något konkret:
– Jag tror att man behöver stötta lärare för elever med specialbehov. Och när barn inte reagerar som man förväntar sig, kan de vuxna behöva ändra på sitt beteende.
Det kan exempelvis gälla barn med adhd och andra diagnoser.
– Personalen behöver verktyg så att de kan jobba bättre med dessa barn, säger Bronelius.

Kontaktpolitikern Anna Nylander (SD) var med på guidningen för kontaktpolitikerna i årskurs 5, där problemen är som värst. Hon upplevde att det var mycket oroligt där.
– Vissa elever sade att de inte vågade gå hem, säger hon.
Hon bedömer att rektorn och lärarna gör så gott de kan, men att det behövs mer. Ett förslag hon tänker ta upp med rektorn är att hon och andra vuxna går in som volontärer på skolan och hjälper till vid raster och andra situationer där det kan bli oroligt.
– Jag jobbar 80 procent på ett gruppboende och skulle kunna ställa upp kostnadsfritt på fritiden. Man tar illa vid sig när man ser barn på 11 år som inte mår bra.
Hon hoppas att fler följer hennes exempel, och att rektorn tar emot hennes förslag..
– Vi föräldrar kan ge av vår tid, säger Anna Nylander.
LT har inte kunnat nå Angela Magnusson.

×