Fruktar för barns säkerhet

Laholm En orolig förälder har skrivit brev till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, där hon beskriver en vardag bestående av ”utsatthet, mobbning, våld, trakasserier och psykisk stress”.
Parkskolans rektor Magnus Bergkvist bekräftar bilden och säger att skolan lägger mycket arbete på att komma till rätta med situationen.

Den oroliga föräldern undrar om Laholms folkvalda känner till hur verkligheten ter sig för barn som framlever sina dagar i skolans värld.
Som bakgrund tecknar föräldern, vars barn går på Parkskolan i Laholm, en bild dominerad av stökiga lektioner som avbryts av andra elever än dem läraren undervisar och där det måste läggas tid på konfliktlösning, att ständigt korrigera störande elever samt på planering eftersom sådan inte hinns med på rasterna. Och rasterna präglas av bråk och hot.
Föräldern är orolig för att barnet inte ska få den undervisning det har rätt till.

Av brevet framgår att föräldern lägger ”många, många timmar i skolan. Jag gör det för att jag är ansvarig för mitt barns mående och jag gör det för att jag är orolig för att skolan inte kan skydda mitt barn. Jag gör det för att jag är orolig att få ett samtal från skolan att mitt barn har blivit skadat av ett annat barn.”
Hon undrar var alla vuxna är som ska ge barnen skydd och kunskap.
Skolan säger att den gör ”så gott den kan” skriver föräldern. Men hon anser att när det inte längre räcker måste man göra ännu mer, eller annorlunda. Därför frågar hon avslutningsvis politikerna: ”Vad gör ni för att skydda mitt barn i skolan samt säkerställa att mitt barn får den kunskap som hen har rätt till?”

Rektor Magnus Bergkvist har jobbat på Parkskolan i cirka fem år. Problemen började för drygt två år sedan och präglar alltjämt skoldagarna.
Enligt Bergkvist har man lagt mycket tid på att förbättra lektionsförhållandena. Där har man kommit en god bit, anser han. Men rasterna är fortfarande är problematiska, trots att ungdomspersonal från socialtjänsten finns på plats och att det gjorts socialutredningar av några elever.
– Det handlar om bemötandet elever emellan. Det handlar om otrevligheter och även fysiska händelser, som vi har anmält. Vi jobbar framför allt med beteendet.
I grund och botten ser han det som en fråga om bristande respekt och att inte följa spelets regler.
– De rättar sig inte efter vad vuxna säger till dem och de rättar sig inte efter när kamrater säger nej.
Det är huvudsakligen pojkar som står för problemen, men även några flickor, säger han.
Även om Bergkvist inte anser att det handlar om den ena eller den andra gruppen, refererar till en undersökning av skolans elevunderlag som gjorts. Den visade att barn från fattiga familjer är överrepresenterade i centrala Laholm, där skolan hämtar alla elever.
– Elevhälsan har gjort ett jättejobb med såväl gruppintervjuer som samtal och enkäter, för att få grepp om vad det handlar om.
Resursbrist är dock en faktor: Trots att antalet elever har ökat med 80 de senaste fem åren har inte tillgången till elevhälsan ökat alls.

De senaste åren har han blivit kontaktad av ”väldigt många föräldrar” om problemen. Det har bland annat hållits extra föräldramöten och getts information via skolans lärplattform.
Vissa lärare är frikopplade från fortbildningen i språklyftet för att två timmar i veckan arbeta med situationen.
De senaste åren har Magnus Bergkvist tvingats lägga mellan 40 och 80 procent av arbetstiden på problemen. Bland annat har han varit ute i klassrummen för att stötta där.
Även om mycket beror på hur man beter sig handlar det också om vilka förväntningar elever, personal och föräldrar har, till exempel på rasterna, och hur man pratar om det. Detta pratar man om på skolan. Problemen finns kvar men tror att det ska lösa sig:
– Det finns tecken på att det vänder. Det kan vara frestande att slå näven i bordet och säga att ’nu beter ni er som ni ska’, men det tar tid att ändra på beteenden.

×