Roland Johansson har lagt över 10 000 timmar på sin hobby. Han har inte sparat och snålat på någonting och det märks. Ysby bryggeri är inte stort men otroligt imponerande. Foto: Rickard Gustafsson
Efter önskemål från det 9-åriga barnbarnet ska Roland Johansson inom kort brygga”Gammaldags Sockerdricka”, efter ett recept som Roland minns sedan tiden han arbetade på Sofiero bryggeri i Laholm.
Bryggpannorna kokar för fullt när Roland Johansson brygger sin premiärsats med juldricka.
Mikrobryggeriet är i det närmaste helautomatiserat. Här en av flera datoriserade kontrollpaneler i bryggeriet.
Det gäller att ha kontroll över bryggprocessen. Här står Roland Johansson och kontrollerar vörten i bryggpannan. Foto: Rickard Gustafsson
Att brygga lageröl är Roland Johanssons stora hobby och passion i livet.
I karen till vänster och cylindern till höger ligger det öl på jäsning. Foto: Rickard Gustafsson
Kylrummet i Roland Johanssons bryggeri består av 14 egentillverkade lagringstankar.
Längst in i kylrummet finns hyllan där den bästa humlen från hela världen ligger prydligt sorterad i små plastbackar.
Övre bilden: Lagringstankar som är utrustade med tryckmätare vilket krävs för att uppnå ett öl av högsta kvalitet. Vänstra bilden: Utanför kylrummet finns en av två heldatoriserade kontrollpaneler som hjälper Roland att styra bryggprocessen.
Kontrollpanele
På bryggerispråk talar man alltid i hektoliter. Skylten på kopparbryggpannan i Ysby bryggeri är antik och har över 100 år på nacken.
Roland Johansson står utanför bryggeriet och lutar sig mot en skulptur av "Sid" - karaktär i filmen "Ice Age". Foto: Rickard Gustafsson

36 år gammal dröm har gått i uppfyllelse

1981 stod ysbybon Roland Johansson och svetsade rostfria bryggpannor på Sofiero Bryggeri i Laholm.
Där och då väcktes idén om att någon gång i framtiden skapa ett eget bryggeri. Nu, 36 år och 10 000 hobbytimmar senare, har 59-åringen nått sina drömmars mål och förfogar över ett högteknologiskt mikrobryggeri som får utomstående betraktare att tappa hakan.
– Det här är en hobby som har spårat ur fullständigt, skämtar Ysbys egen bryggmästare.

Som journalist stöter man emellanåt på historier som är lite för bra för att vara sanna. Uttrycket ”never check a good story” stämmer lyckligtvis inte in på den här historien.
För ett par år sedan stötte undertecknad på Roland Johansson i samband med den traditionsenliga ”Ysbyjul”. Han och gode vännen Roland Gottfridsson hade under eftermiddagen eldat i pannan som värmde badtunnan vid Munkavallen och när det var dags att krypa ner i det hettande badet gjordes det inte utan en lögarpilsner.
Det visade sig, efter en nyfiken reporterfråga, att ölen var hembrygd. Roland Johansson berättade med viss mystik om sitt projekt, men lovade att den dag han var redo att visa upp sitt bryggeri var LT välkomna på studiebesök.
Det skulle dröja nästan två år.
I tisdags infann sig dagen D då bryggmästaren skulle exponera sin skapelse. Bryggeriet är beläget i en utbyggnad av bostaden och ser utifrån anonymt och oansenligt ut. Blott 12 kvadratmeter stort berättar Roland Johansson innan han öppnar dörren till bryggeriet.

Men innanför den anspråkslösa fasaden väntar ett ultraeffektivt mikrobryggeri. Rent, modernt, högteknologiskt och inte minst välplanerat in i minsta detalj.
– Här ser du de två bryggpannorna. Där borta har vi tre jäskar med ett fjärde på väg. Därinne har vi kylrummet med 14 lagringstankar, säger Roland och visar därefter ett kylskåp bredvid platsen där diskmaskinen ska monteras inom kort.
Dessutom finns en liten laboratorieyta med vask infräst i en vacker granitskiva.

Mikrobryggeriet har allt som krävs för att brygga öl. Trots att det bara är 12 kvadratmeter känns det inte trångt, tvärtom luftigt.
På väggarna sitter det datoriserade kontrollpaneler, temperaturmätare och även en tv-skärm som visar bilder från en kamera monterad inuti bryggkärlen.
– Nästan allt är helautomatiskt. Eller det kan bli helautomatiskt, men lite vill man ju göra själv, ler Roland.
För en lekman inom bryggerinäringen är synen imponerande. Det verkar inte ha sparats på någonting.
– Jag har gjort nästan allt själv förutom kopparhuvorna till bryggkärlen och dataprogrammeringen och elektroniken.
Ära dem som äras bör är Roland Johanssons paroll och lyfter fram den 85-årige kopparslagaren Bertil Persson från Höja utanför Ängelholm.
– Han hade egentligen slutat sen många år tillbaka men när jag frågade om hjälp blev han nyfiken och ställde upp. Titta här, allt är handgjort, säger Roland och talar även med varma ord om Magnus Johansson från Veinge som bidragit med stort kunnande för bryggeriets datorisering.

Historien om Ysby Bryggeri, som Roland själv benämner det, tar dock sin början för nästan fyra decennier sedan. Som 17-åring började han 1975 sommarjobba på Sofiero Bryggeri. Till en början var han springpojk med arbetsuppgifter som att diska ur bryggkärl och flaskor.
– Det var så att säga ”skitjobbet”, men efterhand började jag intressera mig för hela bryggprocessen. Efter 6-8 år började jag bygga om och förfina maskinerna för att effektivisera processen på Sofiero. 1981 lärde jag mig att svetsa rostfritt och när jag bemästrade det väcktes tanken att bygga ett bryggeri till mig själv.
I drygt 29 år jobbade han på Sofiero innan han 2004 började arbeta på Svenska Örtmedicinska Institutet i Vallberga där han fortfarande är anställd.
– 1991 började jag konstruera kärl och brygga mitt första öl i mitt gamla hus i Ysby för att se om det fungerade, berättar Roland.
Det gav honom blodad tand och elva år senare, 2002, påbörjade han projektet med det projekt som nu är nästan klart.
– Tanken var att det skulle vara klart hösten 2008 men det blev inte så då jag hamnade i en bilolycka.
Den 14 april 2008 färdades Roland på vägen in till Båstad. Det blev en ödesdiger dag. I höjd med Äppelgårdens golfklubb frontalkrockade han med en rattfyllerist som kom över på Rolands sida av vägen och kollisionen var oundviklig.

Skadorna blev allvarliga och efter omfattande operationer tvingades han sitta i rullstol i över ett år. Rehabiliteringen tog tid och efter året i rullstol blev det 2-3 år på kryckor.
– Det var när jag satt i rullstol och inte praktiskt kunde arbeta med bryggeriet som jag började fundera på alla detaljer kring bryggeriet. Går det inte att tekniskt göra det bättre än så här, frågade han sig.
I Rolands hjärna skapades då en ritning över det perfekta bryggeriet och en fantasi om det ultimata lagerölet.
– Drömmen om ett superhightech-bryggeri kom inte förrän efter olyckan.
– Varenda dag såg jag fram emot att jobba med bryggeriet men kunde inte för att jag hade så ont. Jag vill ju självklart ha olyckan ogjord men det var då fick jag tid att tänka på alla detaljer.
Engagemanget för drömbryggeriet gjorde också att rehabiliteringen gick snabbare än förväntat. Redan under tiden i rullstol arbetade han med att svetsa åtta av de 14 lagringstankar som finns i bryggeriets kylrum.
– Det tog tid, jag var dödstrött efter en timme.

2017 är arbetet ännu inte helt slutfört. Men produktionen är sedan en tid i gång och det återstår bara detaljer innan hans ”experimentbryggeri” står helt färdigt och fulländat.
– Jag trodde det skulle bli klart fortare. Det har tagit mig över 10 000 timmar och det här har blivit en hobby som spårat ur fullständigt, skrattar Roland.

När LT är på studiebesök begår han bryggpremiär på juldricka (svagdricka). 100 liter vatten, 12 kilo maltkorn, 30 gram humle, bryggerijäst, sockerkulör och sackarin ska skapa en 2,8-procentig dryck som ska avsmakas ett par veckor innan jul.
Innan jul ska han dessutom brygga en sats med sockerdricka efter önskemål från det 9-åriga barnbarnet. Juldrickan och sockerdrickan är dock sekundär. Öl, framförallt lageröl, är hans stora passion.
– Jag sparar och snålar inte på något när det handlar om kvalitet. Bryggerijästen är från Danmark och humlen jag använder är den bästa i världen, säger Roland och visar tysk, nyzeeländsk, amerikansk, tjeckisk och polsk humle som ligger snyggt förpackade i kylrummet.

Under ett ”brygg” kan han tillverka 100 liter men ambitionen för stunden är inte att marknadsföra och sälja sitt öl.
– Det här är ett experimentbryggeri. Syftet för stunden är inte att sälja utan att lära folk hur man bygger och brygger ett bryggeri respektive öl, säger han och menar att det krävs otaliga tillstånd för att sälja skattepliktiga alkoholvaror.
– Ölet skulle bli för dyrt i förhållande till kostnaden. Jag är för liten och det blir inte ekonomiskt försvarbart för jag kan aldrig tjäna pengar på det här. Det här är en hobby och även om jag inte får sälja är det ju inte olagligt att bjuda, säger han och skrattar.
Det går inte att undvika frågan om vad hela projektet kostat. Men för första gången under besöket blir Roland hemlighetsfull.
– Det är inte offentligt! Men några 500-lappar har det nog gått, haha.
Roland berättar att många frågat honom om inte intresset för hemmabryggeriet kommer att avta nu när han är färdig?
– Tvärtom, det är nu det roliga börjar. Lageröl är det svåraste ölet att tillverka och det jag vill göra är att brygga en så god lageröl som det bara är möjligt.

Efter att ha lagt över 10 000 timmar på ett till synes perfekt hobbyprojekt måste ändå frågan ställas.
Är Roland Johansson ett geni eller en galning?
Bäst lämpad att svara är nog hustrun Mari-Louise. Hon väger frågan på guldvåg innan hon i älskvärd ton svarar:
– Det är nog en kombination. Men han brinner för det här och han har ett tålamod utan dess like. Dessutom ger han sig aldrig heller.
Hustrun berättar att drömmen om bryggeriet till viss del bidragit till Rolands rehabilitering.
– Både och. Han är så positiv i sig själv men det gav honom något att tänka på och det hjälpte nog till, säger hon och fort.
– Samtidigt är jag så glad att han har sin hobby hemma, annars hade jag nog aldrig sett honom, säger Mari-Louise och skrattar i kör med sin make.

×