Bo Lennartsson och Rasmus Johansson tycker att det är spännande att sammanställa geografisk information, tolka den och upptäcka olika mönster.Foto: Tina L Bengtsson
GIS-ingenjörerna samlar in data från olika myndigheter och kommunala förvaltningar som sedan kan läggas i webbkartan. Där kan man plocka fram GIS-skikt på en bakgrundskarta genom att klicka och aktivera skikten. Man kan också klicka i kartan och få information om varje objekt. Skikten som är aktiva på denna karta är bland annat vandringsleder, cykelspår och ridleder. Utropstecknen är sevärdheter i Laholm. Foto: Tina L Bengtsson

Kartor. Vad har vård, krisberedskap, datorspel och stadsplanering gemensamt? Inom dessa områden – och många fler – använder man GIS. Det sägs att 80 procent av all information har geografisk koppling och GIS används för att hantera, analysera och visualisera denna information.

I mitten av 1800-talet drabbades London av ett stort kolerautbrott. Den brittiske läkaren John Snow ville hitta källan till bakterierna. Han karterade alla kända sjukdomsfall och jämförde det med varifrån de sjuka hade tagit vatten. På så sätt fann han den förorenade vattenpump som var boven i dramat och kunde stoppa epidemin.
Detta räknas som det första kända exemplet på GIS.
– Det handlar om att lösa problem, säger Rasmus Johansson på Laholms kommuns samhällsbyggnadskontor.

GIS står för geografiska (eller geospecifika) informationssystem och det är något som alla haft nytta av, och de flesta använt sig direkt av till exempel via karttjänster på internet. Genom GIS kan man kan få svar på frågorna var, vart och varifrån och analysera och tolka stora datamängder. När man visualiserar komplex information på ett överskådligt sätt blir det enkelt att se mönster och trender.
GIS används vid övergripande kommunal och regional planering, riskbedömningar av bland annat översvämningar och klimatpåverkan, bostadsbyggande, hantering av sjukdomsspridning, transportplanering och infrastrukturutbyggnad. Biologisk forskning och arkeologi är andra användningsområden.
Johanssons kollega Bo Lennartsson har jobbat med dessa frågor i snart 40 år och menar att det mest spännande med jobbet är att se sammanhang och kunna skapa bra beslutsunderlag för kommunala frågor.
– Vi använder mycket befolkningsdata, säger han och ger ett exempel:

När brandkåren i Knäred sökte nya brandmän prövade samhällsbyggnadskontoret ett nytt grepp; man undersökte vägar och transporttid till brandstationen för att se inom vilken radie en nyanställd måste bo för att hinna dit inom inställelsetiden vid en utryckning. Därefter körde man informationen mot befolkningsregistret. Alla mellan 25 och 40 år gamla som bodde inom radien fick sedan ett brev med information och en förfrågan om intresse för att bli deltidsbrandman.
– Man måste vara lite finurlig, säger Rasmus Johansson och ler.

– När vi lägger på olika GIS-skikt och analyserar bilden, kan vi kanske se ett mönster och hjälpa någon direkt.
En del uppgifter matas in lokalt, andra laddas numera ner från en webbtjänst. Det är viktigt att uppdatera och alltid vara à jour. När man hämtar in andra skikt måste man alltid bedöma om informationen kan stämma, vilken kvalitet den har och om den är användbar. Ibland kan det bli fel, som när SMHI för ett antal år sedan kom med ett översvämningsskikt för Lagan, berättar Bo Lennartsson.
– Vi har en noggrannhet på en centimeter på våra kartor. SMHI hade baserat sitt skikt på lantmäteriets 50-metersgrid (rutnät, red:s anm.), vilket var alldeles för grovt, säger han.
– Då såg det ut som om många hus skulle hamna under vatten vid en eventuell översvämning, men så var det alltså inte i verkligheten, vilket vi senare förstod.

I andra länder ligger mycket information öppen för allmänheten, men i Sverige har man länge haft ett inneboende motstånd mot att tillgängliggöra datan för privatpersoner, berättar Rasmus Johansson, som tror att det är en ekonomisk fråga.
– När vem som helst kan ladda hem gratisprogram och webbtjänster, öppnar det för företag att ta datan som andra har lagt mycket pengar och möda på att ta fram. Vissa uppgifter som kan gynna och hjälpa invånare, kommuner och företag bör dock vara öppna, medan data av känslig natur som pekar ut enskilda människor inte ska släppas, säger han.
– I Laholm har vi spenderat många miljoner på att ta fram vår primärkarta, tillfogar Bo Lennartsson.

Tidigare jobbade varje kommun, ja, till och med varje liten ort inom kommunen, för sig. Man såg inte att besluten påverkade, och påverkades av, grannkommunerna. Man hade till och med olika koordinatsystem.
– Bara i Laholm fanns fyra olika system. Det var liksom helt ok att Våxtorp hade sitt eget och Laholm ett hela annat, säger Bo Lennartsson.

– Det hade väl med utblicken att göra; man räknade inte med att det man beslutade kunde röra även grannsamhället.
Idag ser det emellertid helt annorlunda ut. Sedan 2008 har hela Sverige ett gemensamt koordinatsystem och kommuner och andra aktörer samarbetar gärna med varandra. Nyligen har Laholms kommun haft ett flygfotoprojekt tillsammans med Båstad för att kartlägga kustremsan.
Rasmus Johansson har bara hunnit jobba en kort period i Laholm än så länge, men filar redan på en ny karttjänst för dator och mobil, till nytta för kommuninvånare och andra intresserade. Den ska tas i bruk under nästa år.

– Invånarna ska få tillgång till samhällsnyttig information som vi har här inne hos oss. Man ska kunna välja olika lager, bland annat skolor, omsorgsboende eller annat av intresse, och se var dessa är belägna. Och om man klickar på en specifik skola kommer det upp information om den, säger han.
– Det blir med samma precision och uppdatering som våra egna kartor, vilket är en stor fördel jämfört med till exempel Google Maps.
Johansson vill i framtiden även engagera invånarna och få dem att själva lägga upp information; det kan vara något så enkelt som att anmäla ett nedfallet träd – direkt på kartan – men också en medborgardialog med önskemål om hur orten ska utvecklas.

– Då kan folk klicka på en punkt på kartan och få upp ett formulär att fylla i, så hamnar det i databasen där planarkitekterna kan se det. Det är ett enkelt sätt att inhämta åsikter och vi kan då nå en annan målgrupp än dem som går på informationsmöten.

Fotnot: I morgon, den 15 november, är det internationella GIS-dagen för att sprida information och öka uppmärksamheten kring geografiska informationssystem. GIS ska inte förväxlas med geografisk information, alltså den data som hanteras av systemen, eller med GIT (geografisk informationsteknik, till exempel GPS och digital bildbehandling), som används för att samla in dessa data.

×