Erland Björkman, planeringschef i Laholms kommun. Foto: Lina Millberg
Erland Björkman, planeringschef i Laholms kommun. Foto: Lina Millberg

Erosion hotar bebyggelsen

Skummeslövsstrand/Mellbystrand En ny strandrapport som kommunen låtit göra visar att erosionen hotar flera hus och byggnader på lång sikt om inget görs.

I rapporten råder konsulten Sweco till försiktighet både vad gäller bilkörning på stranden, användningen av nedfarter och kommunens hotellplaner.
Havsnivåerna väntas stiga en meter fram till år 2100. I och med det kan flera bostadshus och byggnader i både Mellbystrand och Skummeslövsstrand hotas av översvämning eller erosion. Det visar rapporten från Sweco. Skulle ett sådant oväder ske i morgon klarar sig hus och byggnader, men om hundra år riskerar 320 byggnader översvämmas i Mellbystrand och 20 i Skummeslövsstrand.
Även när det gäller stranderosionen är siffrorna dystra. I Mellbystrand hotas 190 byggnader, varav 22 bostadshus, av erosion fram till år 2100.

Men rapporten är inte helt nattsvart. Än finns det tid för åtgärder.
– Det som känns allra viktigast att göra nu är att börja mäta. Det hoppas jag att vi kan genomföra redan nästa år, säger Erland Björkman, planeringschef i Laholms kommun.
Några politiska beslut om de förslag till åtgärder som Sweco rekommenderar har ännu inte fattats. Men den mycket heta frågan om strandtrafiken finns med.
”Att sluta köra bil på stranden skulle kunna ge nya dyner möjlighet att bildas, även om dessa är små och långsamt växande”, står det i rapporten.
– När det gäller biltrafiken, så finns det försiktighetsåtgärder. Bilar ska absolut inte parkeras i dynfronten för att skydda området där växtligheten finns, säger Erland Björkman.

Att skydda frontdynerna anses som viktigt. En stigning med en meter kan innebära att sandstranden rör sig 100 meter inåt land. (I den utredning som Sweco gjort räknar man dock med en extremhöjning på 1,5 meter.) Men det handlar också om att skydda djur och växter som finns på stranden.
– Vissa bitar tar vi med oss direkt. När det gäller den biologiska mångfalden i vattenkanten och dynfronten, så ska vi vara rädda om den. Den blir också som en armering för att hålla kvar sanden.

Att det är så många nedfarter till stranden döms också ut av Sweco. Vid en storm är risken stor att vattnet leds förbi dynerna och upp mot byggnader.
Sweco föreslår att man gör nedgångarna till stranden i form av träspänger.
– Kan vi minimera antalet nedfarter, hur gör vi med hotell och andra planeringsförutsättningar? Vi måste se vad som händer i dag och framåt, säger Erland Björkman, som säger att kommunen ännu inte tagit ställning till dessa åtgärder.

För att motverka stranderosionen föreslår Sweco så kallad sandfodring. Det innebär att man hämtar sand, exempelvis från en täkt i närheten, och tillför sand på konstgjord väg. Det har Ängelholms kommun provat.
Ett annat förslag är stenskoning, då anlägger man en stenbarriär i dynerna.

I plan- och bygglagen står det sedan 2008 att man måste ta hänsyn till om marken är lämplig att bygga på med tanke på både erosion och risk för översvämning. Laholms kommun är inte ensam om att behöva tänka om när det gäller kustnära boenden. De flesta byggnader kom trots allt till långt innan det var ett problem.
– För 10-15 år sedan hade vi stormar kanske vart sjunde år. Då såg vi nästan en påbyggnad av dynerna. Nu har vi minst en eller två stormar varje år, säger Erland Björkman.

När det gäller kommunens hotellplaner står det i utredningen att man bör fundera över placeringen och hur byggnaden ska klara framtida stormar.
– Det är viktigt att vi redan nu gör på absolut bästa sätt, så att vi inte står här efter ett antal år och konstaterar att det här blev inte så bra. Vi måste förhålla oss till detta, även om det inte behöver innebära att vi inte ska bygga ett hotell, säger Erland Björkman.
Den 21 november ska kommunen hålla ett informationsmöte på Campus Laholm om stranderosionen. Då finns även representanter från Sweco på plats som kan svara på frågor om rapporten.

×