Simone Kreutzer, Stefan Lundström och Viktoria Ljungberg försöker frälsa fler i byggbranschen för passivhus med nya Glänningeskolan som exempel.foto: Anders Davidsson

Bygge för kvarts miljard ”billigt”

LAHOLM På onsdagseftermiddagen pratades det passivhus och nya Glänningeskolan på Osbecksgymnasiet. Temat var att bästa miljöval också kan vara bäst för både hyresgäster och ekonomi.

Föreläsningen om passivhus ordnades av EMC, energi- och miljöcentrum i Halland som är ett nätverk för klimateffektiv utveckling. Nu handlade det om Laholms stora skolbygge där prislappen vid byggstarten sattes till 236 miljoner, långt över de första budgeterna.

Trots att det är så mycket pengar är Laholmshems VD Stefan Lundström övertygad o om att satsningen på passivhus är rätt både för dem som ska använda skolan och för kommunens ekonomi.
Det var också vad Passivhus-konsulten Simone Kreutze gjort som sin livsgärning att försöka övertyga fler om. Och på frågan varför inte alla byggare och byggherrar vill satsa på konceptet svarade hon att det mest beror på okunskap.
Stefan Lundström vill gärna lägga till att det handlar om en extremt konservativ bransch. När andra delar av samhället flerdubblar produktiviutitet i allt från jordbruk till tung industri står det enligt honom still byggbranschen.

De stora vinsterna med passivhus handlar inte bara om låga kostnader för att tillföra energi. Enligt det koncept som föreläsarna pratade om gäller det att tänka miljö- och energi hela vägen från arkitektens första skiss till byggarnas och montörernas sista skruv.
Några av grundidéerna handlar om att undvika hörn och dåligt använda ytor. Det minskar behovet av totala ytor, och sänker därmed byggkostnaderna.
Med färre vinklar och rör blir det också lättare att bygga tätt, och därmed undvika det som fackfolk kallar köldbryggor.

Det får inte finnas något som leder värme eller kyla genom de tjocka isolerade väggarna. Även om det blir tjockare isolering är det inte säkert att ett passivhus kräver mer isolering totalt eftersom väggytorna ofta blir mindre totalt.
För elever eller hyresgäster handlar de stora vinsterna om bättre inomhusklimat.
Om det inte drar kallt från några fönster och det går att hålla jämn temperatur i hela den isolerade byggnadsdelen blir det inget drag.
Som lyckat exempel togs den nya tennishallen i Växjö. Trots den enorma volymen i träbyggnaden är det nästan samma temperatur vid golv som tio meter upp under taket.

Konsulten Simone Kreutzer varnade för att stirra för mycket på kilowattimmar och kalkyler. Det handlar minst lika mycket om känsla och yrkeskunnande. Det blir lättare vid ett projekt som Nya Glänningeskolan där beställaren kommunfastigheter är med i varje del när något behöver ändras under byggtiden.
– Då letar byggare och beställare gemensamt efter bästa lösning. Redovisningen är helt öppen och båda sidor har intresse av hitta det som blir bäst långsiktigt, säger arkitekten Viktoria Ljungberg.
Och direkt efter att bygget drogs igång har det gjorts åtminstone en större förändring. Skolgården har flyttats till söderläge.
– Det blir en bättre lösning. Det blir mer sol under rasterna och det tidigare igenväxta området röjs och det planteras nya växter. På så vis får skolan mycket mer kontroll över närmiljön, säger arkitekten.

Och trots den förändringen och mer schaktning än beräknat pekar prognosen än så länge att budgeten håller.
De första väggelementen ska börja resas lagom till lucia och invigningen sker under 2019. Långt fram i tiden går det att räkna på om det verkligen blev halva priset jämfört med ett mer traditionellt bygge.

×