Richard Thaler. Bild: TT

Irrationell ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gick till amerikanen Richard Thaler för hans forskning kring ”dåligt uppförande”, som New York Times formulerade det. Nobelkommittén skriver i sin motivation att Thaler gjort ekonomi mer mänsklig. Han konstaterar att människan är inte rationell och inte fattar sina beslut på rationell grund, hur gärna hon än skulle vilja det. Detta påverkar bland annat vår privatekonomi. Till exempel sparar folk för lite för att ha det bra under sin ålderdom och fokuserar för mycket på njutningar här och nu. Bland annat är Thaler bekymrad över det svenska pensionssystemet och förväntningarna på att löntagarna ska välja aktivt, vilket få gör. Man kan som vanlig privatperson ha nytta av Thalers teorier.
Det avslutar en vecka med för lekmannen ovanligt tillgängliga Nobelpris, med omskrivna astronomiska fenomen och bästsäljande författare.
Thalers kombinerade ekonomi och psykologi är enormt intressant och gränsöverskridande på ett sätt som mer och mer forskning gissningsvis kommer att bli. Men visst kan man ha följdfrågor på att det i princip var givet att en vit amerikansk man i sina bästa år skulle få priset.
Om man ska forma sin världsbild efter Nobelkommittéerna kan kvinnor varken skriva böcker, räkna matte eller använda provrör. Etniska minoriteter kan ibland skriva romaner, men bara undantagsvis räkna matte. Afrikaner kan inget av det ovanstående, medan amerikanska män är fena på nästan allting.
Nobel ska ge pris till dem som förtjänar det bäst, annars är det ingen vits. Men är det statistiskt sannolikt att kvinnor är kassa på det mesta och att en hel världsdel saknar begåvning för både naturvetenskap och litteratur? Nobelpriset hyllar den vetenskapliga metoden och därför måste man också tillämpa den. Störst av allt är det kritiska tänkandet. Som årets pristagare Thaler påvisar är vi irrationella varelser och behöver därför metoder som motverkar våra egna hjärnors sirensång.

×