– Det bästa köp jag gjort är denna damcykel, säger Lars Johansson. Det är så skönt att slippa kliva över en ram varenda gång jag stannar för rödljus här i Halmstad.Foto: Tina L Bengtsson
År 1975 fick den tidigare ungdomsledaren Lars Johansson förtroendet att bli ordförande för LFK. Han förvaltade det väl och satt kvar på posten i 21 år. Knut ”Kåji” Jönsson, (t v) och Carl-Erik Sevandersson (mitten) överlämnade klubban.Foto: LT/Arkiv
När Laholms Tidning fyllde 50 år 1981 överlämnade Lars Johansson, som var ordförande i Småklubbsalliansen stor fotbollssko till tidningens dåvarande chefredaktör Stellan Sturesson (t v). Det överdimensionerade skodonet hade den påhittige ”Gasellen” hittat i sportaffären Henpers och övertalat innehavaren att sälja till honom.Foto: LT/arkiv
Den oerhört idrottsintresserade jubilaren samtalar med vännen Björn Hellberg och dennes tidigare kollega på Radiosporten, Mats Strandberg.Foto: privat

Lasse ”Gasellen”  – en legend inom fotbollen

Ingen har varit aktiv i Laholms Fotbollsklubb längre än Lars Johansson. ”Gasellen”, som fyllde 80 år i går, har varit med från klubbens födelse för 60 år sedan. Han har varit ungdomsledare, hållit i ordförandeklubban ojämförligt längst av alla och sysslat med bilbingon sedan starten 1981.

80 år är ingen ålder. Åtminstone inte om man som Lars Johansson har hållit sig fysisk och psykisk trim. Han har alltid varit rörlig och är fortfarande en högst aktiv man, som tillsammans med sin sambo tar cykelturer av varierande längd varje dag.
Bärande ett smeknamn som ”Gasellen” kan han lätt få folk att associera till snabbhet och löpstyrka. Månne har han en bakgrund som sprinter?
– Nej, det har en helt annan orsak, säger Lars Johansson och ler.

– Som ung jobbade jag ihop med Karl-Gunnar Alm, högerback i LFK, och han var en gång på semester uppåt landet. Vid ett besök på Restaurang Gasellen skickade han ett vykort till mig, och sen blev det mitt smeknamn. Men jag kommer faktiskt inte ihåg var restaurangen ligger.
Fotbollsintresset infann sig tidigt, då Lars Johansson som liten grabb började i Hishult. Det var närmare att cykla dit än till Våxtorp från barndomshemmet i Floalt. Sedan familjen flyttat till Laholm spelade han i LIF och sedermera i LFK, som bildades 1957 genom sammanslagningen av LIF:s fotbollssektion och Laholms Bollklubb.

– Jag var inte så bra; det blev mest B-lagsspel. Men jag hann med 196 matcher i alla fall, säger han.
– Björn Hellberg brukar påminna mig om en match mot Torup, där Laholm länge låg under med 0-2. Sen gjorde jag två mål i slutminuterna och det blev 2-2.
Då passade det bättre att bli pojklagsledare, tyckte Lars Johansson. Han var ungdomssektionen trogen fram till 1975, när han blev LFK:s ordförande.

I hela 21 år svingade han klubban, längre än någon annan i klubbens historia. 1984 belönades han med Föreningsbankens föreningsledarstipendium.
– Att det blev så länge var för att jag hade så goda medarbetare i styrelsen, säger han.
– Det bästa som hände under de åren var att klubben gick upp i division två. Vi fixade också ett klubbhus bredvid idrottsplatsen.
På den tiden var det så enkelt, minns Lars Johansson och berättar att han gått upp till Sven Nilsson, kommunråd, och bett kommunen köpa ett tomt hus som LFK kunde hyra som klubbstuga.
– Det tog inte mer än några dagar, så var det fixat, säger han.

I och med uppförandet av plasthallen i Stadsparken kunde klubben dessutom erbjuda inomhusträning för ungdomarna. Plasthallen var för övrigt Lars Johanssons ansvar även på arbetstid då han mellan 1968 och 2002 jobbade i kommunen. Förutom hallen hade han hand om bland annat tennisbanorna, idrottsplatsen, Lagaholmshallen, simhallen och ett flertal träningsslingor.
Det hände en hel del tråkigheter med plasthallen, som sjönk ihop då och då. Ibland var det rent sabotage, ibland dåligt väder som var orsaken.
Från sin dåvarande bostad på LP Hanssons väg kunde Lars Johansson se överdelen av hallen. De gånger den inte syntes, var det fara å färde och han kunde då snabbt rycka ut och själv pumpa upp lufttrycket igen eller kalla på reparatör.
Många olika föreningar hade verksamhet i lokalen. En gång efter en korpmatch i fotboll blev det råkurr på golvet. Helt sonika släckte Lars Johansson ljuset. Då hallen saknade fönster blev det plötsligt beckmörkt och slagskämparna började gapa ’tänd ljuset, tänd ljuset’, berättar han.

– Jag sa ’nej, det gör jag inte förrän ni slutar bråka’. Då blev det lugnt.
I den populära bilbingon har LFK haft en inkomstbringande aktivitet. Föregångaren var vanlig bingo i Ramshalls danspalats, där nyligen bortgångne Kjell Andréasson var förste utropare och Lars Johansson rullade fram kulorna. Bilbingon startade 1981.
– Vi fick tips från Anders Andréasson på Maxi att det fanns en sådan i Växjö. Vi körde dit för att kolla hur det funkade och sedan drog vi igång på Maxis parkering, säger Lars Johansson.
– Genom åren har den betytt mycket för klubbens ekonomi, även om den inte gått fullt lika bra nu som förr.

I söndags var ännu en säsong till ända, den 37:e i ordningen. Jubilaren, som varit praktiskt engagerad sedan start, tänker tillbaka på många fina år och roliga minnen, bland annat när Leif ”Loket” Olsson agerade bingoutropare. Men han har också en liten fundering:
– Hur kan Västra Götalandsregionen ta 3600 kronor varje år för tillståndet? Vi jobbar ju ideellt och rapporterar varje månad. De sa dessutom att LFK är den förening som sköter det bäst av alla.
En annan sak som skaver den ytterst idrottsintresserade och -engagerade Lars Johansson är att Laholms kommun inte erbjuder toaletter och omklädningsrum i anslutning till tennisbanorna vid vattentornet.
– Det är för dåligt; de kunde åtminstone fixat en enkel barack.

Sedan elva år tillbaka bor Lars Johansson i Halmstad tillsammans med kärestan Laila Fogelberg, men han har långt ifrån klippt banden med sin forna hemkommun. Förutom LFK finns två av hans tre barn i Laholm och han läser regelbundet Laholms Tidning för att hålla sig uppdaterad.
Trots att pensionsåldern är passerad för länge sedan hjälper han fortfarande till på Laholms Vandrarhem ibland, för vilket han tidigare var föreståndare. Barn och barnbarn får också sin beskärda del av hans uppmärksamhet – utom möjligen just idag. I dag är det nämligen Lars Johansson själv som står i centrum då de 80 åren ska firas på sagda vandrarhem.

×