Blandrashunden Paolo kom som valp från mycket svåra förhållanden och Åsa från Viggåsa är en hittekatt. Båda har de hittat ett tryggt hem hos Kim Thormann, som älskar djur och särskilt ömmar för alla vanvårdade och sjuka små liv.Foto: Tina L Bengtsson

Hon kämpar för djurens rätt

Personligt Kim Thormann älskar djur och ömmar särskilt för dem som inte får rätt omsorg. Hon lider med vanvårdade hundar och herrelösa katter, jobbar för Djurens rätt och Kattfoten och skulle aldrig få för sig att äta kött. Numera hamnar inget från djurriket överhuvudtaget på hennes tallrik. Veganismen är en naturlig följd av engagemanget, menar hon.

När Kim Thormann var liten sprang hon omkring i skogarna runt Torup och lekte med sin bästa vän, Fiffi Ahlefeldt-Laurvig. De båda flickorna ville bygga ett djursjukhus för att kunna ta hand om de halta och lytta små liv de hittade i naturen. Redan innan de blivit tonåringar tog de ställning för djuren genom att bli vegetarianer.

– Vi var annorlunda, jag och Fiffi.
– Det var vi mot de andra barnen, kändes det som. Vi klädde oss i lite punkig stil, med rufsigt hår och Converse, och stack ut även genom att vägra äta kött och bojkotta cirkusar.
De blev ständigt ifrågasatta, av både klasskompisar och vuxna, och fick inte välja vegetarisk kost i skolmatsalen. Dock fick de stöd hemifrån.

– Min mamma sa att jag var tvungen att lära mig mer om bönor och fick mig att lova att åtminstone äta lite fisk och fågel ibland. Hon hade för sig att det var tvunget under uppväxten.
Efter något år på gymnasiet åt Kim Thormann inte djur alls. Hon hade börjat på hotell- och restaurangprogrammet och som kock i vardande upplevde hon inga problem med att avstå från köttprodukter. En köttbit lär man sig att krydda och steka rätt; den behöver inte provsmakas, menar hon.

– Man är dessutom sällan ensam i ett kök. Det finns oftast någon annan som kan prova om fisken är tillräckligt salt, till exempel, säger hon.
Under tonåren blev Kim Thormann medlem i Djurens rätt, den största av djurrättsorganisationerna i Sverige. Där arbetar man med opinionsbildning och tar bestämt avstånd från olagliga aktioner.
– Det är en liten klick från andra föreningar som gör sånt. När jag var yngre tyckte jag nog det var lite häftigt när de bröt sig in hos minkfarmare, men mina föräldrar förklarade att jag inte fick syssla med sånt, och jag insåg ju att sabotage inte är rätt, säger hon.

– Djurens rätt är försiktiga i sina uppmaningar och kräver ingenting. De menar att man bör låta bli att äta kött, men bara om man kan.
Några olagliga aktioner har Kim Thormann inte deltagit i, men genom åren har hon – både som privatperson och på katthemmet Kattfoten i Halmstad – omhändertagit ett antal katter som mått dåligt. Hon blir både förtvivlad och arg när hon ser hur illa djur kan behandlas.

– Folk måste ta hand om sina djur! Många gånger har jag kontaktat först ägaren och sedan länsstyrelsen och försökt förmå dem att ta ansvar för sina husdjur, men det ger inte alltid resultat, säger hon.
– Jag ligger sömnlös om nätterna när jag tänker på hur djuren lider. Och utanför Kattfoten står det ibland lådor med skabbiga, magra och sjuka katter. Varje gång det händer tror man knappt att det är sant. Hur kan människor göra så?

Parallellt med det aktiva engagemanget för djur har Kim Thormann tagit ytterligare ett steg för att inte stödja djurindustrin: sedan fem år tillbaka är hon vegan, vilket innebär att hon inte äter någonting som kommer från djurvärlden. Förutom kött gäller det alltså bland annat ägg, mejeriprodukter, gelatin och honung. Hon ser det som en naturlig följd av vegetarianismen.

– Först handlade det enbart om djuren, men nu, när jag blivit äldre, ser jag ju även miljöfördelarna. Det handlar ju inte om ifall vi duschar fem minuter mer eller mindre, utan om allt vi producerar. Hur kan man för övrigt låta kor äta den föda som skulle kunna gå direkt till svältande människor?

Dessutom menar Kim Thormann att hon överraskande nog känner sig betydligt friskare till följd av den ändrade kosthållningen. Hon har alltid haft svullna leder, astma och ständiga eksem i knävecken och runt munnen, men mår mycket bättre efter att hon slutat med mjölk, berättar hon.

– Förra året tog jag även bort vetemjöl och raffinerat socker, plus att jag varken röker eller dricker alkohol längre. Och nu har jag mindre nästäppa, slipper myrkryp i benen och kan sova ordentligt om nätterna.
Besvären kring menstruationen har också i princip upphört.
– Innan ordinerade min läkare p-piller mot pms, men det är verkligen guld värt att slippa ta hormoner!

Är det då inte knepigt att laga mat utan animaliska produkter? Nej, inte alls, tycker Kim Thormann. Som kock inom Laholms kommun har hon till och med blivit tillfrågad om lära ut vegetarisk och vegansk matlagning till kollegor. Det finns en viss kunskapsbrist, tror hon, i så måtto att man kanske har för sig att det är svårt att hitta på vegetariska rätter eller att det bara är att byta ut kött mot grönsaker.
Hennes sambo, Patrik Rolfsson, tyckte först att hennes matvanor var lite konstiga och annorlunda, men har nu minskat sin egen köttkonsumtion och vågat prova att byta ut mjölkprodukterna mot havrediton, vilket givetvis underlättar matlagningen hemma.

Själv är hon säker i sitt livsval och försöker skaffa sig så mycket kunskap kring veganism som möjligt. Hon menar inte att pådyvla andra sin åsikt, men vill vara laddad med motargument de gånger hon blir påhoppad. För det händer oftare än man skulle kunna tro.
– Folk blir väldigt provocerade, tycker det är dumt att inte ens dricka mjölk och äta ägg och kan till och med anklaga föräldrar som valt bort kött för barnmisshandel. Och det är ju inte rätt, säger hon.
– Det är så konstigt. Vi klagar inte på köttätare, så då borde de inte klaga på oss.

Namn: Kim Thormann
Ålder: 30 år
Född: Malmö
Uppvuxen: Tyskland och Brännögård, Torup
Bor: Södra Mellby
Familj: Sambon Patrik Rolfsson
Husdjur: Katten Åsa från Viggåsa samt hunden Paolo, en korsning mellan schäfer och bordercollie, döpt efter boxaren Paolo Roberto.
Yrke: Kock, jobbar i Laholms kommun. Har utbildat sig vid Royal Dog Education i Göteborg och i dagarna dragit igång verksamhet i eget företag, Tassrundan, som erbjuder hundrastning och aktivering för fyrbenta vänner.
Intressen: djur och djurrättsfrågor, att vara ute i naturen, umgänge med nära och kära, konst, böcker, mat, dans och träning.

×