– Man ska inte har fler kupor än att man hinner sitta och titta på vad som händer på flustret, säger Kenth Gunnarsson, som medger att just sittandet och tittandet är något han själv behöver träna på. Foto: Hans Bengtsson
Kenth Gunnarsson har haft honungsproduktion som bisyssla i 30 år. Foto: Hans Bengtsson
I år blir honungsskörden troligen bara hälften mot den normala, befarar Kenth Gunnarsson. Foto: Hans Bengtsson
20 000 bin i ett samhälle gör stor nytta som pollinerare. Foto: Hans Bengtsson
5
Tack vare biodlingen har Kenth Gunnarsson även blivit intresserad av blommor och andra växter. Foto: Hans Bengtsson
Vad händer egentligen på flustret...? Foto: Hans Bengtsson

Skralt utfall av jordande bisyssla

Laholm Inte bara människor klagar på sommaren 2017. Även bina verkar missnöjda.
Enligt Kenth Gunnarsson blir honungsskörden bara hälften mot den normala i år.

Det är framför allt blåsten som ställer till problemen, tillsammans med kylan, förklarar den erfarne biodlaren.
– Ett bra biväder är lite fuktigt och ganska varmt, 20-25 grader, säger Gunnarsson.
Det måste bli 22-23 grader för att nektarn ska stiga i växter som klöver och skogslind, som är populära hos bina.
– I år har det inte varit lönt att sätta ut skylten vid vägen om att jag har honung till salu. Den jag haft har gått åt ändå.
Vid sidan om vädret påverkar även olika sjukdomar. Den amerikanska yngelrötan är ett gissel.
– Det är viktigt att vi biodlare håller efter den, säger Gunnarsson.

Han har tio samhällen i nederkanten av sin tomt. En gång var den del av hans pappas bondgård. Sedan marken sålts till kommunen byggdes delar av Blåkullaområdet på de gamla åkrarna. Kenth Gunnarsson tog alltså inte över gårdens verksamhet men intresset för det växande vaknade tack vare bina.
– Det är fascinerande med naturen!

När Kenth Gunnarsson började med biodling på hobbynivå för 30 år sedan handlade det mest om hur många burkar honung man fick fram. Nu är det mycket större frågor som ställs, och de handlar om pollinering som en viktig samhällsfunktion.
Nu hoppas han på att det blir varmt så att ljungen blommar rikligt i augusti, så att det blir mycket av den exklusiva ljunghonungen.
– Den är eftertraktad men svår att handskas med. Särskilt knepig är slungningen, då man måste peta i varje cell för att få loss den.
Kenth Gunnarsson hoppas att fler börjar med biodling.
– Det behövs många små odlare överallt, säger han.

Han anser att verksamheten inte bara är nyttig för dess biologiska och samhällsviktiga funktioner, utan även välgörande på det personliga planet.
– Som biodlare blir man jordad. Man lever nära naturen och ser hur den fungerar. Det tekniska samhället med mätningar och statistik gör att man kommer långt ifrån naturen och verkligheten.
Tillväxten bland biodlarna är god. Bara i år har han och en kompis utbildat ett tjugotal i södra Halland.

Utöver fler biodlare skulle bina och pollineringen gynnas av att lantbrukare sår in rader med blommor i sina sädesfält, som annars är sterila som öknar.
– Vi behöver se blommorna som en del av samhället och naturen och inte ta bort dem från åkrar och vägkanter, säger han.

×