Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: TT

Rege­ringen missar en chans

<
p>Svensk ekonomi går som en Tes­la, sa fi­nans­mi­nis­ter Mag­da­le­na Andersson här­om­året. Efter­som det inte är en svensk bil ändrade hon for­mu­leringen året ef­ter, och i år var in­ne­börden den­sam­ma när hon pre­sen­terade vår­pro­po­si­tionen.
Där har hon rätt. I näs­tan alla av­se­en­den upp­visar svensk ekonomi starka siff­ror. Men när Mag­da­le­na Andersson själv för­söker ta åt sig äran blir det fel. Det är hög­kon­junk­turen och de struk­tur­re­former som Alliansregeringen ge­nom­fö­rde un­der åtta år som är de vik­tigaste fak­torerna bak­om fram­gångarna.
Sys­sel­sättningen är den klart högsta i Eu­ro­pa och den är nu till­ba­ka på ni­våer som inte upp­mätts se­dan före 1990-talskrisen. Men den fort­satta upp­gången de senaste två åren har inte med S/MP-rege­ringens in­satser att göra, snarare tvärt­om. Det var de re­former som ge­nom­fö­rdes av Alliansregeringen som fick igång sys­sel­sättningen. Inte min­st be­tydde jobb­skat­te­av­draget myc­ket för att få fler att jobba, en­ligt fors­kning.
Sve­ri­ge har en of­fent­lig skuld­sättning som är blan­d de lägsta i EU. Den pro­cessen in­leddes i slu­tet av 1990-talet med sane­ringen av statens fi­nanser och har se­dan fort­satt obe­ro­en­de av sam­man­sättning av re­ger­ingarna.
Det är po­si­tivt att rege­ringen fort­sätter den po­li­tiken och läg­ger fram bud­getar med över­skott. Men när fo­kus i re­ger­ings­po­li­tiken ligger på skat­te­höj­ningar istäl­let för att ge­nom­fö­ra struk­tur­re­former som ökar möj­lig­heterna för alla att få jobb, in­ne­bär det att rege­ringen inte tar den chans som hög­kon­junk­turen i kom­bi­na­tion med den starka ekonomin er­bjuder.
Rege­ringens svag­het är ar­bets­lös­heten. Ste­fan Löfven är långt från målet att få den lägsta ar­bets­lös­heten i EU. Målet har till och med kommit läng­re bort. Nu är Sve­ri­ge på plats 15 av EU:s 28 länder istäl­let för på plats 12.
Sär­skilt all­var­lig är den allt djupare kly­vningen av sam­häl­let. Op­po­si­tionens Ulf Kris­ters­son (M), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) tog alla upp den as­pekten, sär­skilt de ut­lands­föddas svå­rig­heter att komma in på ar­bets­mark­naden men ock­så funk­tions­hind­rades ut­satt­het och lands­bygdens sär­skilda pro­blem.
Mats Persson pekade på att näs­ta år väntas tre fjär­de­delar av de ar­bets­lösa räknas som sär­skilt ut­satta. Det är nära 300 000 per­soner. Rege­ringens för­slag till be­red­skaps­ar­be­ten väntas ge bara 5 000 ar­bets­lösa sys­sel­sättning. Det är helt otill­räck­ligt, och dis­kus­sionen att un­der­lätta för när­ings­livet att skapa en­klare jobb till en läg­re kost­nad är rege­ringen allt­för oin­tres­se­rad av.
I vår­änd­rings­bud­geten är det po­lisen och för­svaret som får mest nya pengar. Det är ovan­ligt för en S-ledd rege­ring men utan tve­kan nöd­vän­digt.
De små­peng­ar som ges i sär­skilda potter till sko­lan, vården och om­sorgen är knappt lönt att söka för kom­muner och lands­ting. 650 mil­joner till olika skol­sats­ningar är bara drygt två mil­joner per kom­mun. Inte löser det nå­gra pro­blem för kom­munerna. Fem mil­joner per lands­ting/re­gi­on i till­fäl­liga pengar till för­loss­nings­vården är inte hel­ler nå­gon större hjälp. Ett större grepp borde tas för att lång­sik­tigt för­stär­ka re­surserna till sjuk­vården.
Istäl­let räknar Mag­da­le­na Andersson med re­jäla skat­te­höj­ningar i höstens bud­get­pro­po­si­tion. Men det ville hon inte tala om i går. Först ska de för­slag som ut­red­ningar lagt fram få mo­gna fram un­der som­maren. För­hopp­nings­vis skrin­lägger hon de för­slag som, med Emil Käll­ströms ord, skulle ”äta jobb”.
Flera mil­jarder i höjda skatter un­der­lättar inte för de mest ut­satta att få jobb. Det pro­blemet borde mö­tas med struk­tur­re­former, som S inte orkar ge­nom­fö­ra.

×