Lotta Alexander är en av flera som lägger ner sin själ på Kattfotens katthem i Halmstad, som är det enda katthemmet i södra Halland.Foto: OSkar Svensson
Hemlösa katter på katthemmet

De vill se en lagstiftning om kattkastrering

Halmstad Kattfotens katthem i Halmstad är ett av många katthem som överfylls av hemlösa katter som övergetts av olika omständigheter.
En annan syn på katterna måste till från allmänheten, tycker man, och kräver att en lagstiftning för kastrering och id-märkning ska till för att problemet med oönskade katter minimeras.

Sedan 2004 driver Kattfotens katthem vid Norrekattspark på ideell basis där man tar hand om hemlösa katter. Behovet i början då var stort. Även om åren gått märker man ingen skillnad. Sammanlagt har katthemmet, som är det enda i Halmstad, plats för 40 katter. Varje år tar man in 350 katter och håller efter samhället på oönskade katter.

– Behovet är lika stort i dag som tidigare, tyvärr. Vi kunde fylla ett katthem till utan några som helst problem. Det borde inte vara så. Katter ska vara hemma hos sig i omhuldande familjer, säger Lotta Alexander på Kattfotens katthem.
Att folk lämnar sina katter har olika orsaker. Det kan vara att de tröttnat efter ett kort tag och släpper ut katten vind för våg, någon har blivit allergisk eller att ägaren dött exempelvis. Vad det gäller det förstnämnda vill man från Kattfotens sida få folk att tänka till en extra gång.
– Det känns som om många inte tänker efter varför de skaffar katt, berättar Maj Bengtsson på Kattfotens katthem och berättar vidare:

– Man ska veta att katter kan leva mellan 15-20 år, så man måste tänka långsiktigt till varför man skaffar katt. Det är ingen leksak utan en individ som vem som helst.
– Framförallt ska man läsa på rejält, skaffa fram fakta, vilket ansvar man tar på sig och tänka efter varför och för vems skull man skaffar katt, säger Lotta Alexander.
Kattfoten, gör som många andra katthem en stor samhällsnytta i det tysta.
De vaccinerar och kastrerar alla katter man får in. Sammanlagt lägger man en halvmiljon kronor på sådana utgifter. Pengarna får de in från bland annat försäljning av katter, almanackor, loppisar och donationer.
– Vi förlorar på kastrering och vaccination rent ekonomiskt men då vet vi att det i alla fall är gjort, säger Maj Bengtsson.
Dessutom har man ett 25-tal jourhem utplacerade runtom i trakten.

Ett problem man ser är de okastrerade katterna som är inne i en parningstid just nu. På kilometers avstånd kan de nosa sig fram till en hona alternativt en hane. Enda chansen att få bukt med detta problem av ännu fler oönskade katter ser man en utväg – lagstiftning.
– Så länge det inte blir lagstiftat högt upp med att kastrera och id-märka katter ser vi ingen förbättring. Det måste bli en lag på det. Vi förstår inte vad problemet är, så innan dess måste vi kämpa på, säger Maj Bengtsson.
Lotta Alexander inflikar:
– Det är viktigt så man kan härleda katterna till sina ägare och begränsa kattkolonierna.
– En stor problematik i spridningen av detta är bondgårdarna ute på landet. Där måste det vara hårdare krav och regler. Precis som det kontrollerar deras övriga verksamhet med djur borde de se över katterna också. De kan ha hur många katter som helst, så det måste gälla dem också.
Så fort någon hemlös katt hittas larmas katthemmet och katten tas om hand innan någon vill köpa den. En ingående intervju där personen får berätta hur de bor, hur de tänker om att ha katt och hurudan katt de vill ha.
– Då vet vi var vi kan lägga in stöten, för vissa passar som innekatt och andra inte, säger Lotta Alexander.

Allt jobb de lägger ner är på fritiden. De lägger ner mycket tid och det tar mycket på krafterna.
– Även om det är mycket jobb vi lägger ner på fritiden så brinner vi för katternas bästa, annars skulle man slutat för länge sedan, säger Lotta Alexander och avslutar:
– Vi skrev nyligen kontrakt med ett jourhem som själv ville behålla katten, vilket är jätteroligt, men då miste vi det jourhemmet. Å andra sidan är det bra för katten att hitta ett hem, för det är det absolut viktigaste.

×