Det syns inte utanpå men Anna Backe kämpar med att återhämta sig efter år av påtaglig stress. Vägen till hälsa är lång och hon har stött på många hinder längs vägen. Hennes motto har blivit det som står på ljusskylten i hallen: Lev i nuet!Foto: Ida Eklund

Lever livet en dag i taget

Laholm Efter långvarig stress kraschade Anna Backe 2013. Det tog henne lång tid att acceptera att hon drabbats av utmattningssyndrom men när hon ser tillbaka fanns tydliga varningstecken.
I mars släpper Emma Holmgren antologin Utmattad– en novellsamling om stress, Anna är en av de 24 novellskrivarna.

– Emmas debutbok Våga vara rädd var den första bok jag orkade läsa när jag var sjuk. Jag tror det finns ett skriande behov av att läsa om igenkänning- alla yrkesgrupper kan drabbas av utmattningssyndrom; kvinnor liksom män understryker hon och fortsätter:
– Det är en av årets viktigaste böcker, den bok jag själv hade behövt läsa för 15 år sedan. Jag önskar inte någon att behöva gå så långt in i en utmattning som jag har gjort.
Anna är numera öppen med sin utbrändhet, hon började att skriva av sig sin frustration i en blogg som hon efterhand gjort tillgänglig för alla.
– Det finns nog ingen annan sjukdom folk har så mycket åsikter om, jag tyckte det var lika bra att förekomma, säger Anna och skämtar om att hon skulle kunna skriva en hel novell om alla ”ryck upp dig”- kommentarer hon fått genom åren.

Anna flyttade från Malmö till Laholm efter att hon träffat Fredrik, i bagaget hade hon en skilsmässa och många år av hårt arbete.
– Jag startade två montessoriskolor i Malmö, när jag lämnade storstan för landet trodde jag det skulle bli lugnare men jag var nästan ensam utbildad fritidspedagog på 100 barn.
Även om hon taggade till på utmaningen började åren av stress att ta ut sin rätt. Hon trivdes inte i sin roll som fritidspedagog och började utöver jobbet att utbilda sig till specialpedagog.
– Så här i efterhand är det ju helt galet!
Kroppen började att säga ifrån med hjärtklappning och glömska, supermamman som aldrig glömde en frukt till barnen och drömpedagogen som alltid ställde upp, började att tappa fart. Kroppens signalerade men fick inget gehör.
– Jag förstod att det var stressrelaterat men inte hur illa det var, säger hon.

Innan kraschen 2013 hade hon fått kontakt med en läkare, i väntan på tid till kurator tuggade hon på i samma takt. En dag satt hon i bilen utanför yngsta dotterns fritids, mobilen ringde och det var äldsta dottern som behövde hjälp med busskortet. Det brast.
– Jag ringde min man och grät. Hur jag kom hem minns jag inte.
Det som följde var sjukskrivning och ett år av medicinering, än idag fortsätter kampen. Det har varit många mödosamma turer på vägen mot en bättre hälsa.
– Stress är den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige ändå saknar jag ett vårdprogram för oss som drabbats. Och sjuksystemet är snarare något som stjälper än hjälper, säger Anna som även skrivit ett brev till statsminister Stefan Löfven i ämnet.
– Jag tycker ingen borde behöva gå den krångliga väg som jag gjort.

Anna är fortsatt sjukskriven, hon har kommit en bit på väg och mår bättre men hon behöver fortfarande jobba på att dra i handbromsen. Viljan att arbeta finns men inte orken.
Medicinsk yoga, Kognitiv beteendeterapi (KBT), långa promenader och mindfulness ger läkning. Och så har hon börjat att prioritera sig själv.
– Det är svårt när man varit en person som främst tänkt på alla andra.
Nu gör Anna saker för sin egen skull, och hon har sänkt kraven på sig själv. Framförallt försöker hon, trots motgångar, att se positivt på sin situation.
Hennes ambition är att så småningom utbilda sig till stresspedagog.
– Nu har jag fyra års erfarenhet av det här, pedagogen i mig vill förvalta detta, säger hon med eftertryck.
Att sätta ord på sina upplevelser och medverka i den kommande novellsamlingen har givit henne extra motivation och ett bättre självförtroende.
– Jag har andra kompetenser än att vara ”superpedagog”.
– Och det värmer att jag kan vara med att bidra i boken. 20 kronor av varje såld bok går till Hjärnfonden.

×