POLITIK 2021-11-03 KL. 05:14

Efter lång debatt – KSO i Laholm får riksdagsmans lön

Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsens ordförande från och med nästa mandatperiod ska få lika mycket i arvode som en riksdagsman. Lönen höjs från 60 000 till 70 000 kronor.

Efter lång debatt – KSO i Laholm får riksdagsmans lön
Efterträdaren till Erling Cronqvist (C) kommer att få en betydligt högre lön efter fullmäktiges beslut. Foto: Rickard Gustafsson

Det är nu klart att arvodena till politiker i Laholms kommun höjs. Kommunstyrelsens ordförande får samma lön som en riksdagsledamot. Facknämndsordförande, som baseras på KSO-arvodet, får därmed också en höjning.

På oktober månads fullmäktige i Laholm diskuterades politikernas höjda arvoden inför nästa mandatperiod 2022-2026. Det vållade en lång debatt men slutade i att majoriteten ställde sig bakom att höja arvodet för kommunstyrelsens ordförande från 87 procent till 100 procent av en riksdagsmans lön. I beslutet medföljer att respektive facknämndsordförande, vilka följer KSO:s arvodesersättning, höjs.

Beslutet motsvarar en ökning av årsarvode och begränsade arvoden med 15 procent, vilket kan jämföras med medellöneökningen i kommunen om 2,33 procent för 2021.

Laholmspartiet ville behålla samma nivå medan Miljöpartiet ville stegra nivån till 90 procent eftersom partierna menar att höjningen kommer sticka i folks ögon.
– Jag tycker att den nuvarande lönen på 60 000 kronor är perfekt. Laholmspartiet vill inte höja några arvoden kommande mandatperiod, sa Bertil Johansson och menade att det är fel att politikerna själva sitter och bestämmer över sina egna arvoden och ville se en oberoende grupp som ser över ersättningen.

Ordföranden i fullmäktiges arvodesberedning, Maria Bronelius (C), som tagit fram förslaget argumenterade för att det är rimligt att arvodet höjs.
– Hur ska vi kunna locka välutbildade smarta personer, helst i arbetsför ålder, att ta uppdrag i nämnder och styrelser? Det kan vara så att det är svårt att behålla sitt arbete eller som företagare lägga det i malpåse i fyra år och kombinera det med ett politiskt uppdrag.

Nuvarande KSO, Erling Cronqvist (C), ville också ha ett ord i debatten även om höjningen inte kommer att påverka honom personligen, då han inte kandiderar till nästa mandatperiod. Han påtalade att en KSO lever med arbetet dygnet runt och att det inte går att röra sig i kommunen utan att människor kommer fram för att diskutera.
– Det är en svår och känslig fråga och jag förstår att det är många i samhället som har synpunkter på hur mycket arvoden vi får ut. Men det måste också finnas en rimlighet i det hela. Det skiljer 40 000 kronor mellan KSO och kommunchefen och idag har en KSO samma ersättning som den bäst betalda avdelningschefen i kommunen. Den här positionen har allt ansvar – alltid – och då är det rimligt att knyta det till ett riksdagsmannaarvode.

Medborgerlig Samling yrkade på en gradvis höjning över fyra år till 100 procent.
– Man kan ha en viss förståelse för att det är ett styvt jobb att vara KSO, men vi tycker att det är fel att ta de här besluten en gång vart fjärde år. Tiden går och lönerna stiger i samhället och det blir lättare att förklara för medborgarna om arvodet inte höjs med 10 000 kronor på en och samma gång. Nej, en smidig övergång som går att försvara utan att det spär på politikerföraktet, menade Karl-Fredrik Klinker som även tilläggsyrkade, utan framgång, att KSO framöver enbart ska fokusera på Laholms kommun och inte får ha andra uppdrag utanför kommunsfären.

I arvodesberedningens förslag ingick också Klinkers urgamla politiska "käpphäst" att även ersättare i nämnder ska få inläsningsarvode, vilket alla partier ställde sig bakom.
Punkten om att bibehålla tjänstgöringsgraden på 45 procent för alla facknämnders respektive ordförande återremitterades på initiativ av Moderaterna. Voteringen slutade 16-25 men var tillräckligt eftersom fullmäktige tillämpar minoritetsåterremiss (1/3 av rösterna).
– Vi får se hur det går i november, men vi tycker att det är politisk feghet att inte ställa sig bakom vårt förslag, säger Roland Norrman som menar att det skiljer rejält mellan det ekonomiska ansvaret och den faktiska tjänstgöringsgrad som respektive nämndsordförande lägger ned.

Fotnot: En ledamot i Sveriges riksdag har för närvarande ett grundarvode på 69 900 kronor i månaden.

Text: Rickard Gustafsson